Ångest inför natten

Usch, det känns faktiskt skitjobbigt att mina kottar ska sova i sitt eget rum i natt. Jag försöker intala mig att det inte är värre att dom ligger där än att dom ligger alldeles utanför vår sovrumsdörr, men just nu hjälper det inte. Och så är jag helt nojjig och tänker på plötslig spädbarnsdöd.. det hjälper ju inte något större. Fan, det värsta med att ha barn är allt man kan oroa sig för - och det lär ju inte bli färre saker med tiden. Jag måste försöka trösta mig med att de flesta faktiskt inte dör..

Premiärtur till Ikea!

Idag har vi verkligen aktiverat våra barn. 
     I förmiddags bar det iväg till Göteborg. Hade bokat tid hos en tjej som gör avgjutningar på bebisars händer och fötter, så vi letade upp vart hon bodde och fick retat upp våra barn en stund. Antar att det var lite kallt att trycka ner fötterna i den där kalla geggan, men så fort det var klart blev dom lugna och fina igen. Efter detta tyckte jag att vi kunde passa på att svänga in till Ikea när vi ändå var i närheten, så nu vet jag att vi har tre Ikea-hatare i familjen. Direkt vi kom dit var det dags för mat, så det var bara till att ta sig till restaurangen och mata. Vidar skrek och hade sig så fort vi kom innanför snurrdörrarna, men jag tycker att Ikea-besökare får finna sig i att det låter. Det måste ju vara gjort för barnfamiljer, annars hade dom inte gjort det så barnanpassat. Speciellt om man sätter sig på barnsidan i restaurangen. När vi hade hittat oss en plats att sitta på och fick grejat i ordning allting fick vi oss en överraskning. Morten har aldrig tidigare matvägrat - han ser inte ut som en köttbulle för intet - men när jag skulle mata honom höll han på att spotta och fräsa och skrika. Vet inte vad det tog åt honom. Vet inte om det var den färdiga ersättningen som han inte gillade, men det borde väl vara samma som man rör ihop hemma kan jag tycka. Whatever, dom blev lugna efter detta i alla fall så det kanske inte var så farligt med Ikea ändå, men det började ju inte så bra ;)
     Köpte lite grejer för att ha i barnrummet. Har fixat där nu och hade tänkt att låta dom sova där inne för första gången nu i natt. Nu har vi en sån där babyvakt så att vi ska kunna höra dom när dom sätter igång och skriker. Det är så ljudisolerat här så jag misstänker att vi inte skulle höra dom om vi sover - speciellt då vi måste stänga dörrarna för katternas skull. Jag återkommer med resultatet.
     Nu känner jag mig helt färdig. Det tar på krafterna att åka till Ikea tydligen, men jag hade tänkt att greja med det jag köpte. Dags att skruva :)

Reashopping

Det känns som att jag har haft lite affärsabstinens de senaste dagarna och idag fick jag äntligen komma mig ut till Överby. Mina föräldrar kom hit och hämtade mig medan Robin stannade hemma och höll ställningarna. Det är sant det som sägs - i alla fall för min del - att man glömmer bort sig själv när man får barn. Eller glömt bort mig har jag väl inte gjort, men det är väldigt mycket roligare att handla till sina barn, hehe! Jag hade en tanke att jag skulle titta efter en vinterjacka till mig själv, men vad köpte jag? Jo, bebiskläder. Bara! Jaja, det var ju inte sista gången jag var på Överby om man säger så. Hade velat varit en sväng till Åhléns också men det får jag ta en annan dag. Tycker dock att det var rätt dålig rea, men det var väl inget ovanligt. Och vilka träffade jag på om inte Zara och Johan. Frågade lite vad dom hade köpt och Zara visar upp två dreggellappar eller vad man kallar dom och två precis likadana låg i min påse också, haha! Inte nog med att mina barn ser likadana ut, även Rut kommer se likadan ut när vi träffas ;)

Nu börjar det närma sig nyår. Vad ska ni andra göra?

När lugnet har lagt sig

Det är en viss känsla dagarna efter jul. Inte för att jag hetsar upp mig inför julen längre som jag gjorde när jag var liten, men det är ändå som att ett lugn kommer över mig. I vanliga fall brukar det vara juldagen, men eftersom vi firar jul i tre dagar nu för tiden så får det väl vara idag då. Jag vaknar upp, vet att jag bara kan slappa hela dagen för det är inget som ska göras, vi ska ingenstans. Det är nu man kan njuta av det man fått, kunna kolla igenom ordentligt vad det egentligen var som låg där under granen. För min del var det en vattenkokare, en tröja och pengar/presentkort - och en sten från min syster som det stod "Älskade syster" på :) Barnen har fått en del kläder, pengar, leksaker och varsin babysitter. Dessa inviger dom just nu - sitter och vevar i varsin stol här. Jag tror att dom var väldigt uppskattade faktiskt. Det kändes som att dom blev lite kalla på händerna - fötterna är det ingen fara med för där har dom söta kanintofflor som dom fått av farbror Sten och moster Linda ;) - så vi satte på dom sina vantar. Dessa var tydligen ganska intressanta också, dom sitter och spanar in dessa med nyfiken blick.
     Mina barn har väl blivit helt störda i sin dygnsrymt nu under julen. Dagen innan julafton hade vi uppesittarkväll med Zara, Johan och Rut. Kom hem vid två på natten har jag för mig. På julafton var vi hos min familj och kom hem halv tre på natten. På juldagen var vi i Långed och tog en sväng till Robins kompisar, kom hem vid tolv tror jag.. I vilket fall, vi har ju varit glada för att dom har kunnat sova ända till fem på morgonen av den matningen som vi gjort vid 21-22 på kvällen och tänkte att dom skulle bli galna nu eftersom vi har kört runt dom i bilen och sånt, att dom skulle vilja äta vid tre på natten och sånt dumt, icke! Istället har dom ätit vid 21-22 som vanligt och ätit frukost vid 8-9 på morgonen, hehe! Detta gillar vi. Verkar dock som att dom sover bättre av att vara ute och härja hela nätterna, för i morse vaknade dom vid fem som dom brukar göra, men vi fick dom allt till att sova en stund till. Hade varit skönt om dom kunde äta frukost som vanligt folk :)

Imorrn ska jag och min mor ut i affärer. Fan vad härligt! Det är detta man väntar på! Bara julen kan passera så att rean kommer igång ;) Får väl se om min stackars fader följer med också eller om han stannar hemma med Robin och barnen. Vi kommer väl tillbringa ganska många timmar i klädaffärer skulle jag tro, hehe.


Lite bilder från julhelgen (ja, jag vet att dom har röda ögon, men mitt PS funkar inte som jag vill):



Rut, Vidar och Morten




Min syster, Loke, Vidar, Morten och.. ja, Robin.




Vidar ska ut och åka bil




Kolla in tofflorna dom fick av Sten och Linda :)




Lite skeptisk..




Invigning av babysitters, rätt populärt faktiskt.




Även pissen hittade ett ställe att ligga på :)


BVC-besök

Idag var det dags för BVC. Det var ett tag sedan vi var där eftersom Vidar opererades då när vi skulle vart dit sist gång. Robin skulle ha varit med idag eftersom han har tagit ledigt några dagar nu runt jul, men innan vi skulle börja göra iordning våra kottar ringde dom från jobbet och han kunde väl inte med att säga nej så han stack iväg så jag fick gå dit själv. Inga problem med det, men det är ju trevligare att vara två. Kände mig nog allmänt surt inställd till att gå dit överhuvudtaget, men det blev ju inte bättre av att komma dit. Visste ni att man inte får ha barnvagnar inne på BVC.. är inte det väldigt konstigt? Jag menar, det är ju inte så att det kommer ganska många barn dit eller? I vilket fall så sket jag i den förbudsskylten och rullade in med min pansarvagn eftersom jag dels vägrar ställa min svindyra vagn ute i tattarområdet och dels för att jag inte kan bära två barn samtidigt. Det var lite slaskigt ute så det blev ju fina ränder på golvet såklart och när jag stod i väntrummet hörde jag två tanter komma gaggandes och när de gick förbi mig så kommenterade dom att; "jaha, nu vet vi vart det kom ifrån" och syftade på att jag hade skitat ner typ. Jaha, då får dom väl städa efter mig.. I don't care.
     Whatever, det var i vilket fall dags för 2-månaderskontroll, vilket innebar det vanliga med att väga och mäta plus att en läkare klämde och petade på mina barn också. Det verkade som att allting var okej. Den nuvarande statusen på mina barn är att Vidar väger 4970 g och är 56,5 cm lång. Känns bra att han har gått upp såpass mycket med tanke på att han gick ner ett tag. Han har gått upp ganska exakt 600 gram på två veckor. Och Morten då.. han var 58 cm lång och - håll i er - väger 5730 g, haha! En sån liten tjockis :) 
     Jag passade på att fråga hur jag ska göra för att undvika att dom får platta bakhuvuden, eftersom jag tycker att Morten börjar bli lite tillplattad och då tittade hon på mig som om jag vore dum och sa att jag får ju lägga honom på sidan.. eeh, ja men det är ju inte så att han vänder på huvudet själv eller? Och då sa hon att jag får lägga handdukar eller något under kudden så att han ligger som vi vill.. mm, lätt. Sen påpekade hon även att Vidar hade klet i ögat.. jo, jag vet det eftersom vi frågade om det sist vi var hos henne.
     Okej, jag är inte så jätteförtjust i henne, jag erkänner.

Igår, idag och imorgon

Igår var vi ute på tipspromenad med Zara och Johan igen. Jag fick fyra rätt! Fan, det är ju skamligt, haha! Det var ju tänkt att dom skulle ta revanch den här gången och det kan man väl säga att dom gjorde. Eller tänker jag fel nu Zara.. fick vi inte lika många poäng? Robin vann i alla fall individuella tävlingen med 10 rätt så han var väl nöjd :)

Idag var det dags för hjärtultraljud på NÄL igen. Tydligen var det ingen förändring den här gången heller och jag ska väl vara glad så länge det inte blir värre. Läkaren säger hela tiden att det är "obetydliga avvikelser", men det känns ändå inte så jättekul. Jag hade ju gärna sett att det ändrade sig åt det positiva hållet så att vi slapp åka in dit, men det kommer väl hoppas jag. Efter NÄL åkte vi ut till Överby för att handla de sista julklapparna. Jag är färdig nu, men Robin blev så stressad av att våra barn snart skulle bli hungriga att han ska åka ut imorrn igen för att köpa det sista. Jag lovar, vi kommer springa runt i affärer dagen innan julafton i år också. Det slutar alltid så av någon anledning.
     
Imorrn är det dags för BVC-besök. Det var längesen. Skulle varit dit då när Vidar opererades så det är därför det inte har blivit att vi varit där på ett tag. Jag gissar på att Morten väger 5300 g och Vidar 4600 g. Får se hur nära jag är i gissningarna :) 

Robin 24 år!

Idag fyller min karl 24 år. Herregud, vart tar tiden vägen.. när vi träffades var han 19, hehe! Sitter här och väntar på att hans moder ska komma hit så att vi kan äta lite bullar och sånt. Vet inte om det blir en tur ut till Överby eller om vi kanske inte hinner med det. Får se vad det blir. Jag är nog en dålig fru.. gav honom ingen frukost på sängen och har mest bara kört med honom idag. Men jag är ganska snäll ändå.. oftast. Han fick presenter av mig i alla fall.

Roade oss med att ha en liten fotosession med våra barn förut. Tänkte att man skulle fått något bra kort att kunna skicka in till tidningen, men det var svårt att få något på oss alla fyra. Vill ju gärna att hela familjen ska få vara med. Det är fan inte lätt att ta kort på barn alltså, det är ju en sak som är säker. Vill helst inte ha blixt, men att få dom att sitta så stilla som det då kräver är inte lätt. Här är lite smakprov på hur bilderna blev:



De bra bilderna blir som sagt suddiga..




En rädd unge och en som dreglar :)




Som sagt, inte lätt att få med alla.
Vidar tyckte inte alls att det var roligt att ligga där,
det var bättre att sitta i soffan tydligen.




Mor och son




Jättesöt Morten!




Hade funkat att skicka in till tidnignen,
men jag vill ju gärna att Robin ska vara med.



Usch.. små odjur!

Fy helvete vad kallt det var ute igår. Var en sväng ner till stan för att ta en promenad med Zara. Tanken var att vi skulle gått runt Spikön, men den tanken la vi ner ganska snart när vi hade gått längs kanalen en bit. Det blev en tur inne på Oden istället, vilket var mycket trevligare. Det var så kallt ute att jag gick och köpte mig en mössa! Har väl inte haft mössa på hur många år som helst. Men nu när man är vuxen och ansvarstagande förälder så måste man ju föregå med gott exempel.. tur att det finns snygga mössor just nu iallafall. Bör även tilläggas att det blåste igår och ni kan tänka er hur det är att gå med en barnvagn modell jättestor när vinden blåser rätt in i den.. den blir som ett segel så det gäller att hänga med och inte släppa vagnen för då blåser den väl iväg.

Natten till idag var inte rolig. Mina barn brukar vara ganska snälla ändå på natten, även om det är lite stönigt att springa upp och ner ur sängen för att sätta i nappar och visa att man fortfarande finns kvar. Igår kväll var dom lite skrikiga båda två - oftast är det bara en i taget - men det var väl överkomligt. När det började närma sig läggdags för mig stod jag och tittade på dom och rätt vad det var spydde Vidar sådär mycket som han gjorde innan operationen. Det bara vällde ur honom! Fick väckt Robin som skulle upp klockan fyra på morgonen - han var sådär lagom glad - så att han fick ta Morten som höll på att skrika halsen av sig medan jag bytte lakan och tvättade av Vidar. Han ska inte klaga egentligen, eftersom jag aldrig väcker honom på nätterna om det inte skulle vara kaos.. som det var nu då. Sen när dom fick lagt sig igen turades dom små odjuren om att skrika ett tag, men tillslut blev det tyst så att jag kunde gå och lägga mig. Klockan två vaknade jag av att Morten var helt galen och skrek som en besatt, vilket brukar betyda att han är hungrig - och det var han förmodligen, men jag ville visa att man inte vaknar på natten och får mat så det fick bli till att låta honom skrika, varvat med att jag tog upp honom och bar runt lite så att han fick annat att tänka på. Detta gjorde att han väckte mig med jämna mellanrum resten av natten. Tur att Robin skulle upp såpass tidigt idag ändå. Tror att barnen somnade tillslut.. jag gjorde det i alla fall. Hade puttat till dörren så att jag inte skulle höra minsta lilla pip där utifrån - ibland måste man.


Barnvagnspromenad

Idag var jag ute en sväng med barnvagnen. Tog mig ner till stan och träffade Zara och en annan nybliven mamma som jag aldrig träffat tidigare men pratat lite med på Familjeliv. Mia hette hon. Vi träffades inne på Oden och det kändes verkligen som barnvagnsmaffian när vi stod där och blockerade ingången. Trodde aldrig att jag skulle vara med om detta, haha! Känns kul att börja umgås med andra som också har barn. Eller ja, det känns kul att umgås med folk överhuvudtaget. Tog oss en sväng runt Spikön och sen blev det en fika inne på Oden. Kände att jag fick ta mig hemåt ganska snart efter det så att det inte skulle hinna bli panik i vagnen. Jobbigt att åka buss med två gapande vildar lixom :)

Bjuder på en go bild från när jag vaknade i morse.



Tipspromenad och bajskaos

Idag fick vi äntligen tummen ur och gick tipspromenaden som de har alldeles här i närheten. Jag och Robin har pratat på det hela hösten, men det är alltid något som har kommit i vägen.. barnafödande och sånt. Och vi har sån tur att det inte bara är vi som tycker att såna pensionärsaktiviteter är roliga, utan vi fick även med oss Zara och Johan. Familjen Ruina-Olsson slog Mellqvistarna med fyra poäng ;)
     När vi kom tillbaka hem efter promenaden var det dags att mata barn och efter det var det blöjbyte. Jag kände på lukten att jag inte ville byta på Vidar så jag var snabb att lämna över honom till Robin medan jag fortsatte med att mata Morten. Snart hörde jag ett vrål inifrån toaletten - Vidar hade bajsat så mycket att det hade runnit ur blöjan och ner på utsidan benen. Eftersom jag hade känt på mig detta satt jag och skrattade lite hånfullt i soffan. När det var dags att byta på Morten föreslog jag att Robin kunde ta honom också medan jag diskade ur nappflaskorna och ganska snart hörde jag ett ännu högre vrål från toaletten. Morten hade bajsat så mycket att det hade kletat ut sig upp på ryggen, ända till nacken och ut på armarna. Skadeglädjen lyste nog ur mina ögon då, haha! Antar att jag kommer få igen detta nångång i framtiden, men just då var det roligt.

Idag är det ju som bekant Lucia - bekant för alla som hänger med i tiden, för mig kom det dock som en överraskning. Sån tur att jag bakade tidigare i höstas för nu kan jag sitta och mumsa hembakade lussebullar och julmust. Jag hade ju inte ställt mig och bakat sånt nu om man säger så. Vi hade även lite mysig söndagsmiddag för oss själva nu ikväll. Gjorde potatis, kotlett/"biff" och svampsås som vi avnjöt medan Morten låg och skrek i sin säng. Det där med lugn och ro är väl för all framtid över, men det gör inget. Måste jag välja så har jag hellre mina två älsklingar än tystnad.



Erik.. kom hit och spela plump med oss!

Beslutsångest!

Helvete vad svårt det ska vara att komma överens om namn till våra barn då! Ja, tilltalsnamnen är ju klara förstås och även ett andranamn - vi har kört på släktrelaterade namn eftersom Robin tycker att det är det man har andranamnet till - men så är jag lite jobbig och vill gärna ha ett tredje namn som är lite roligt, och det är där vi inte riktigt kommer överens. Nu har Robin valt tre av våra barns hittills fyra namn, kan inte jag få välja två namn då? Han kom med förslag på två andra namn häromdan och visst, dom hade väl kunnat funka men då är det ännu fler släktnamn och det var inte det som var tanken från min sida. Kan man ge dom fyra namn var bara för att man inte kan bestämma sig eller?

Alldeles nyss överraskade jag mig själv med att gå en sväng med barnvagnen. Tänkte att jag skulle gjort det igår men så tyckte jag att vädret var så tråkigt så jag hoppade över det. Hade samma tanke när jag vaknade i morse, men nu efter lunch fick jag ett ryck och gick ut ändå. Jag har sagt det förut men säger det igen, det är verkligen ett projekt att ta sig ut med vagnen. Först ska ungarna vara matade, bytta på och påklädda, samt lagda i liftarna. Sedan ska jag vara redo att visa mig bland folk och efter det kan jag gå ner i källaren och hämta vagnen för att därefter kunna lägga i mina barn. Och allt detta ska man komma ihåg att göra i rätt ordning så att inte ungarna behöver ligga påklädda inomhus alldeles för länge så att dom får värmeslag. Jag påbörjade projektet vid halv två och kom tillbaka hem nu vid fyra. Jag är i alla fall glad att det går lite fortare nu när man inte måste vänta in att Vidar ska spy klart innan man vågar greja med honom. Tog mig en sväng bort till ÖB, men när jag kom in i affären blev jag så stressad så jag glömde bort vad det var jag skulle titta på. Fick i alla fall köpt det viktigaste så jag får väl vara nöjd med det. Och så är jag glad att jag fick ut mina barn, dom är inte bortskämda med massa aktiviteter under dagarna direkt. Jag grejade faktiskt med dom i babygymmet igår ifall det tröstar mitt dåliga samvete :)

Tycker att Robin ska komma hem nu, men jag tror att han skulle träna efter jobbet idag så det dröjer ett par timmar till. Sedan ska det veckohandlas tillsammans med alla andra dumma människor som inte gjorde det igår och därefter kan man sätta sig i soffan och titta på Idol-finalen. Heja Erik!


Om man skulle ta och köpa sig lite godis..



Nu kom faktiskt Robin hem.. vilken tur jag har :D

Dagen efter

Tänkte bara lägga in en bild på hur själva operationssåret ser ut. Det är inte så stort och när han växer kommer det minska. Läkaren sa att det många gånger knappt syns sen när de blir stora. Får väl se, ärr ger ju karaktär som det heter. Lyckades få till en söt bild när jag skulle fota :)



Vår modiga lilla prins!

Nu är vi tillbaka hemma igen.
     Som ni vet åkte vi in till NÄL natten till lördag och där blev Robin kvar med Vidar medan jag åkte hem med Morten. På lördag förmiddag åkte vi tillbaka för att lämna grejer och sen blev även jag och Morten kvar där. Inte för att det var något fel på oss alltså, men det kändes bättre att alla var samlade. Under lördagen gjordes lite olika undersökningar och provtagningar. Stackars Vidar blev nästan perforerad av alla nålar som stacks i honom. Han hade en sond i näsan som han roade sig med att dra ur emellanåt också. I tre dagar levde han på dropp eftersom han var lite uttorkad och hade dåliga värden eftersom han spytt så mycket under en längre tid. Läkarna på NÄL var inte helt säkra på att det var som de misstänkte, men på söndagen skickades vi vidare till Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg för fler undersökningar och på måndagen opererades vår lille skrutt. Han hade drabbats av en åkomma som heter Pylorusstenos som innebär att muskeln som sitter vid nedre magmunnen klämmer åt om tarmen så att maten inte rinner igenom som den ska. Detta åtgärdades genom en "lätt operation" där de skar en bit i muskeln så att den slappnade av och kunde släppa igenom maten igen. Inte undra på att han har spytt när man matat honom då han varit full i magen redan.
     Läkarna sa hela tiden att detta var en enkel operation, men som förälder är det inte roligt att få reda på att de ska skära i ens lilla älskling, det kan jag lova. Värst var det på söndagen, dels när vi skulle åka ifrån honom på NÄL eftersom vi inte fick åka med i ambulansen - han behövde dropp och lite övervakning och det fick bara plats en sköterska. Inte för att det egentligen var något jobbigt i att säga hej då och vara ifrån honom några timmar tills vi träffades nere i Göteborg igen, men just då kändes det lite tungt. Och sen att se honom rullas in på sjukhuset i Göteborg fastsatt i en sån där bilbarnstol på en jättebår med slangar in i huvudet. Det kändes väl sådär lagom roligt. Då bröt jag ihop en stund, men sen efter det har det känts ganska okej. Läkarna gick igenom flera gånger hur den här operationen skulle gå till och eftersom de hela tiden har påpekat att det är en enkel operation som är ganska vanlig osv så har jag försökt att inte tänka för mycket på vad som kan hända. Jag frågade läkaren vad som skulle hänt om man inte hade opererat och han svarade: "Ja, innan man började göra dessa operationer så dog barnen oftast." Jaha, det kändes ju tryggt att veta. Här har man fått höra att det är normalt att barn spyr och att vissa barn spyr mer än andra.. det var en jävla tur att vi åkte in till NÄL känner jag. Nu vet jag inte hur lång tid det tar, men barn torkar väl ut ganska fort skulle jag tro.
     Måste bara få klaga lite över servicen nere på sjukhuset. Första dagen vi kom ner fick vi höra att bara en förälder får stanna över natten, men första natten tillbringade vi på ett hotell som sjukhuset betalade för. Sen fick vi inte stanna där längre eftersom dom tyckte att vi bor för nära för att utnyttja denna lyx. De andra nätterna fick jag stanna på sjukhuset medan Robin sov hos sin syster. Visst kan jag förstå om man nu inte hade fått plats båda två, men utrymmet var det ingen brist på. Vi hade ett eget rum eftersom barnsängen bredvid vår var tom och det var ju inte som att vi skulle störa personalen på något sätt. Väldigt konstigt tycker jag. Det fanns iallafall en trevlig barnsköterska där som försökte fixa så att även Robin kunde stanna, men det gick inte nattpersonalen med på. I största allmänhet har det varit rätt tråkigt. I tre dagar har vi suttit på varsin stol och tittat på Vidar i stort sett.. jättekul. Men nu är vi hemma igen och det känns hur skönt som helst. Morten har varit hos sin mormor och morfar och dom blev säkert glada över att få vara barnvakter ett par dagar :)
     Nu är vi som sagt tillbaka hemma igen. Första budet när vi kom ner till Göteborg var att vi skulle stanna en vecka ungefär, sen att vi kunde få komma hem på onsdag-torsdag och idag fick vi åka hem runt lunch. Kul att nånting kan gå fortare än man trott. Det verkar som att operationen har lyckats eftersom han bara har spytt en gång sen han fick börja äta igen. Han är pigg och glad känns det som och såret på magen ser bra ut. Hoppas att det fortsätter såhär nu också.

Bjuder på lite bilder från de senaste dagarna.




Vidar på NÄL




Framme i Göteborg - lite fler slangar inkopplade.




Vår modiga lilla älskling!




I väntan på operation.
Sockan på handen har han för att inte dra ut sonden ur näsan :)


Jaha, NÄL ännu en gång..

Robin ringde till sjukvårdsrådgivningen igår kväll eftersom vi hade börjat tröttna på att Vidar spyr så in i helvete. Han är hungrig, vi matar, han spyr, han är hungrig, vi matar, han spyr.. ja ni fattar. Det funkar lixom inte. Tanten i luren sa att vi skulle åka in till akuten, vilket vi gjorde. Där inne satt vi hela natten och just nu är Robin och Vidar kvar på NÄL eftersom dom inte vågade skicka hem en sån liten skrutt som inte får i sig tillräckligt med mat. Jag fick ta med mig Morten och åka hem, så halv fem i morse gick jag och la mig. Känner mig sådär lagom pigg och fräsch just nu efter att ha sovit två timmar. Har försökt få tag i Robin eftersom jag vill åka dit, men han har väl stängt av mobilen antar jag. Kändes jättehemskt att åka hem utan hela familjen :(



Hoppas verkligen inte att det är något som är riktigt fel..

En sväng på stan

Igår åkte jag buss ensam med barnvagnen! Trodde väl aldrig att jag skulle våga mig på detta, men det gick riktigt bra. Tur att premiärturen inte blev rent kaos för isåfall skulle jag nog aldrig velat tänka tanken att åka igen. Anledningen till att jag vågade mig på att åka buss var att jag skulle ut på promenad med Zara. Nu blev det visserligen ingen direkt promenad eftersom jag är fet och lat och istället tyckte att vi skulle gå och äta lunch, hehe. Nästa gång Zara.. då blir det en sväng runt Spikön eller något, jag lovar :)
     När jag höll på att göra mina barn klara för att åka iväg fick Vidar såklart för sig att han skulle spy. Gillar inte att han håller på såhär, han blir så liten och mager. Han la av den "lilla" spyan.. observera att det har skvätt upp på ryggstödet på stolen. 


Roade mig även med att ta kort på mina barn. Det gick väl inget vidare, haha! Dels väckte jag Vidar för att jag tyckte att dom skulle posera just då - det tyckte inte han - och dels blir dom väldigt röda och otäcka i huden av blixten så dom ser helt sjuka ut. Skulle även ta ett kort senare under dagen när Robin matade Vidar för att han satt så sött, men det urartade såklart. Ja, ni får se själva :)



Gillar Mortens min på det här kortet, haha! Han ser ut som sin mor ;)




En fet liten köttbulle och en lagom missnöjd Vidar.
Jag hade söta barn eller hur var det ni sa, hehe!




Nu blev inte den här bilden så bra eftersom jag inte hade blixt,
men detta var anledningen till att kameran kom fram.
Tyckte att han satt så sött i Robins knä och tittade på sin far.




Man måste alltid bråka lite..




Det hela urartade som sagt..
Vidar ser alltid så uppgiven ut efter dessa incidenter.


Ifall någon vill veta..

Såhär ser en dag med tvillingar ut:

¤ 5.30 - äta
¤ alla sover en stund till.
¤ 10.00 - äta
¤ förmiddagspyssel/aktivitet med barnen - det är nu det är passande att ta med dom ut på promenad eller vad man nu känner för att göra. Dom brukar vara ganska lugna på förmiddagen. Nu ska vi inte låssas som att jag är ute och promenerar med mina barn varje dag alltså, den här tiden brukar gå åt till att tvätta/städa/sitta vid datorn osv.
¤ 14.00 - äta
¤ mamman däckar av istället för att laga mat till sig själv som hon egentligen borde göra.
¤ 16.30 - Robin kommer hem från jobbet om han inte tränar.
¤ 18.00 - äta, sedan nattning. Tror inte att dom har fattat det än iofs, men det är nu vi byter till pyjamas på dom och förbereder dom på att det börjar bli kvällen.
¤ 18.30 - Robin kommer hem om han har tränat.
¤ TV-tid - oftast brukar någon av ungarna flippa ur nu så att man sitter med dom liggandes på magen. Det passar ju rätt bra eftersom man ändå "bara" sitter i soffan. Har man riktig tur är man (läs jag) ensam samtidigt som båda gallskriker som två idioter. Visst, man kan ha båda i soffan men det är lite bökigt :)
¤ 23.00 - sista matningen inför natten.
¤ springa fram och tillbaka mellan vår säng och deras för att sätta i nappar som ramlar ur och för att kontrollera konstiga ljud som kommer från sängen. Har man tur somnar dom gott i sin egen säng, har man mindre tur är det massa gnissel tills vi tröttnar och bär in dom till oss.

Sen börjar det om från början igen. Det är väl ungefär såhär en dag ser ut för tillfället. Mattiderna kan såklart skilja sig lite från schemat, men oftast följer dom tiderna ganska bra. Idag har vi kommit i obalans känner jag för nästa matning blir framåt ett i natt egentligen, men jag hade tänkt att ge dom lite tidigare så att jag kan få sova jag med. Det tar ändå en timme med matning och allt runt omkring när man är ensam. Sova är skönt..

RSS 2.0