En tripp rätt ut i skogen

Vi var och hämtade avgjutningen på Knut idag. Tidigt kom vi oss iväg, en halvtimme tidigare än planen - det har väl aldrig hänt innan. Den blev jättefin! Gjorde ju såna på Morten och Vidar också när de var 2 månader så det är roligt att ha. Det var verkligen en snabb sväng till Göteborg; åka dit för ett ärende som tog fem minuter. Egentligen hade jag velat gått in på Ikea när vi ändå var i faggorna, men vi hade andra ärenden under dagen så det får bli en annan dag. Väldigt sugen på Ikea nu, men hade varit ännu roligare om man hade haft ett hus att inreda.

Efter att vi hade varit i Göteborg åkte vi till Ljungskile för att grilla vid min morfars stuga. Stugan ligger längst in på en liten grusväg som går några kilometer rätt ut i skogen. Känns lite skumt att åka ut i ingenstans sådär, så Robin undrade väl. Strax efter att vi hade kommit dit såg jag att Robin och farsan stod och tittade i gräset och där låg en orm! Eller ja, Robin hävdade att det var en kopparorm, men jag har ingen aning. Det var ingen huggorm i alla fall. Han lyfte upp den och då högg den efter honom så han slängde den rätt ut i några buskar. Antagligen hade vi kört över den, eller om någon hade trampat på den, för den såg inte riktigt fräsch ut. Kändes lite hemskt faktiskt. Inte för att jag gillar ormar (eller vad det nu var), men har väldigt svårt för när man är elak mot djur - även om det inte var med vilje så att säga. Barnen var helt otroliga måste jag säga, de hade bara sovit en kortis i bilen och ändå orkade de vara igång från morgonen till halv fem på eftermiddagen - och det var inte massa kink och gapande heller. De tyckte säkert att det var intressant med ett nytt ställe att utforska. Gräsklipparen var intressant om inte annat. Morten hade väl sett hur morfar gjorde för att få igång den, så han försökte flera gånger, men det gick inte så bra - och tur var väl det.


Knuts avgjutning


Barnmarknad i Vänersborg

Idag var jag och morsan iväg till en barnloppis. Köpte som vanligt bara onödiga saker, men om man inte hade tänkt att handla finns det väl ingen anledning att åka dit. Köpte även en leksak och lite kläder till Knut som jag missade att ta kort på - en Hello Kitty-pyjamas bland annat som förmodligen kommer bli väldigt populär här hemma. Kossan på den första bilden blev direkt en favorit hos Vidar, han tog den under armen och har väl inte släppt den än. Pumba lyckades dock hans snälla morfar skrämma honom med så att han hoppade högt i stolen, så den är inte riktigt lika rolig, haha!



Jag har ett så fint barn!

Vi är inte direkt fotogena någon av oss i familjen, så han passar bra in här. Fast jag tycker ju att han är det finaste barnet som finns - tillsammans med Morten och Vidar.



Ett tips bara

Om ni har satt barnen att äta, lämna dem inte ensamma
- inte ens för att svara i telefon.


"Nej, jag har inte gjort något!"

 

"Det var han!"

 

"Mm, mamma ser det.."


När vet man att det är rätt?

Tänker väldigt mycket på det här huset som vi eventuellt kommer köpa. Funderar över vad det är som gör att jag tycker om det, vad det är som gör att jag ens funderar på att flytta dit. Jag menar, Ödeborg av alla ställen! Har alltid tyckt att det låter så jävla tråkigt, grått och dystert, och nu funderar jag allvarligt på att dra med mig min familj och flytta dit - till ett riktigt misärhus som kräver enormt mycket kärlek innan det blir vårt på riktigt. Är det plånboken som styr? Är det att huset är stort och har allt det utrymme som vi behöver? Är det alla möjligheter jag ser i huset, och inredartarmen som suger? Vågar man flytta iväg från det som känns hemma och bekant? Gillar inte att närmsta stad är Uddevalla, det känns som att jag har gjort mitt där. Om vi flyttar dit blir det dock lite mer mittemellan mina och Robins föräldrar, så det blir kortare att åka om vi ska upp till hans släkt och bara aningens längre när vi ska till min, egentligen en rätt bra kompromiss. Kan jag tänka mig att sätta mina barn i skola i Ödeborg/Färgelanda? Eftersom jag inte har en aning om hur skolorna är där uppe så vet jag inte om det är rätt val - men å andra sidan kanske Ljungskileskolan visar sig vara värsta skitskolan nu för tiden, och så har jag kämpat för att få mina barn dit helt i onödan. Hade jag inte haft någon som helst önskan att flytta tillbaka till Ljungskile så hade huset varit vårt för längesen. Det är väl egentligen det som hindrar mig nu. Tänk om vi skulle få möjligheten att flytta till Ljungskile ett kort tag efter att vi har köpt det här huset. Fan vad jag skulle ångra mig då! Ibland hade det varit skönt att kunna se lite in i framtiden för att få några svar. Just nu känns det väldigt läskigt allting.

Det är ju bra att man inte blir uttråkad av rutiner

Nu har snart första veckan som föräldraledig på riktigt passerat och dagarna har sett väldigt lika ut. Det har bara diffat på någon halvtimme hit eller dit.

07.30 - Knut vaknar, får mat och kläder för dagen.
08.30 - Morten och Vidar kommer upp och får frukost och kläder för dagen.
10.30 - Morten och Vidar sover middag.
10.30 - Knut äter och sedan försöker jag få honom att sova en stund.
12.30 - Morten och Vidar vaknar och får lunch eller något liknande.
14.30 - Morten och Vidar sover lite eftermiddag.
14.30 - Knut äter och sover förhoppningsvis en stund.
16.30 - Morten och Vidar äter middag/kvällsmat.
18.00 - Morten och Vidar får pyjamas, välling och lägger sig för natten.
18.00 - Knut äter och oftast är han uppe med oss en stund efter det. Tittar exempelvis på Gossip girl tillsammans med mig eller sitter hos pappa när han spelar.
21.30 - Knut får pyjamas, mat och lägger sig för natten.

Och sen börjar det om igen.

Pest eller kolera

Jag har inget bättre för mig så jag snor Mirkas "Pest eller kolera"-lista:


Gå ut på krogen med stökigt hår och snygg make-up eller fint hår och utan smink?
Snyggt sminkad, helt klart! Håret ser nästan alltid illa ut ändå.

Raka av dina ögonbryn eller tappa dina ögonfransar?
Jag rakade av mig mina ögonbryn en period när jag var yngre, och i nuläget är det inte heller mycket kvar av dem, så jag väljer att raka ögonbrynen.

Vara tvungen att handla allt ditt smink på H&M eller från nätet för resten av ditt liv?
Ser inte riktigt de dåliga alternativen i detta, men jag väljer att handla på nätet för det är ju smidigt.

En månad med mörk lip-liner och ljust läppstift eller en härlig 80-talspermanent?
Den hemska lip-linern i så fall!

Måla din naglar med bara neutrala eller färgglada färger resten av livet?
Färgglada såklart. Svart räknas väl dock inte in i någon av dessa kategorier.

MC Hammer-byxor eller silvriga lamé hotpants offentligt?

Tycker mest synd om min omgivning om jag skulle visa mig i hotpants, så jag får väl ta MC Hammer-byxorna. (Måste erkänna att jag var tvungen att googla vad lamé var, haha!)

Oompa-Loompa-apelsin-fake-bränna eller bondbränna?
Jag brukar lyckas rätt bra med min bonnebränna så vi kör på den.

Ful klippning eller ful hårfärg?
Ful hårfärg för det är jag van vid. Helt omöjligt för mitt hår att hålla sig svart så det blir brundassigt efter bara ett par dagar, men jag har vant mig nu.

Varje fredag i ett år måste du sminka dig antingen pinup-inspirerat eller goth-inspirerat, vilket väljer du?

Än en gång, var är de dåliga alternativen? Kanske skulle testa pinup då, gothare har jag redan varit.

Bli av med alla dina skor eller all din make-up?
Svåraste frågan hittills. Har ju en hel del skor jag inte behöver visserligen så det kanske hade varit bra att bli av med dessa.

Det känns nästan som att vi skiter i det här

Fan, jag börjar tröttna på det här med vårt eventuella husköp. Det känns som att jag har ringt mäklaren, banken, mäklaren, banken osv utan att jag får någon klarhet i något överhuvudtaget. Sånt gör ju att lusten försvinner. Allting tar sån jävla tid hela tiden. Och så ska man försöka pricka in att ringa när alla barnen ligger och sover så att man kan prata någorlunda ostört, men just då har alla lunch och sen när de väl svarar så kan de inte ge något ordentligt svar ändå, eftersom de behöver ha ett svar från den andre som jag inte heller har lyckats få tag på eftersom denne var på kundmöte osv osv osv. Vad tråkigt det här är!

Många ärenden på samma dag

Det har varit en full dag idag. Mina föräldrar kom och var barnvakt redan i morse, för på förmiddagen skulle jag på återbesök till sjukgymasten på NÄL. Kände inte för att dra med mig tre barn dit när det skulle göras undersökningar och jag behövde koncentrera mig på vad hon sa. Besöket gick bra, verkar som att jag har läkt ihop som jag ska. Tror inte att jag har nämnt det tidigare, men under förlossningen fick jag en sfinkterruptur (att tarmen spricker och sånt trevligt), så det var det som skulle kollas upp. Har man otur så blir man inkontinent både här och där och i värsta fall ramlar hela innandömet ut. Verkar inte vara någon risk för det i nuläget.

Efter besöket på NÄL åkte jag till MVC för att hämta ut min förlossningsjournal. Har ansökt om ersättning för gravidkomplikationer hos mitt försäkringsbolag och då behövde de den - och så är jag ju såklart själv nyfiken på vad det står i den. Har läst igenom lite snabbt och det var väl inget som jag inte redan visste. Hade inte krystvärkar riktigt lika länge som jag trodde, bara en dryg timme. Det var väl det enda.

Efter detta tog jag mig även till banken för att höra om det här med det eventuellt huslånet. Har räknat ihop vad det skulle kosta att göra en renovering med den omfattning som vi hade tänkt och skulle lämna siffrorna till den som vi pratade med i förra veckan. Förmodligen hade det blivit någon missuppfattning; jag trodde att han ville ha siffrorna för att sedan kunna prata med mäklaren, men enligt honom så skulle jag ha kontaktat mäklaren för att få en skriftlig värdering av huset först. Det hade jag ju inte såklart. Men direkt jag gick innanför dörren här hemma ringde mäklaren för att höra hur vårt intresse för huset var (vilket jag ringde och berättade i måndags, men men..). Passade då på att berätta om besöket på banken, så hon ringde upp honom direkt så att de kunde reda ut hur läget var. Ska ringa honom imorrn för att se om vi kan få någon klarhet i detta någon gång.

Och sedan var det BVC, men det har jag ju redan skrivit om.

Det var väl min dag det.

BVC-besök, 2 månader

Dags igen för BVC, och idag var det även läkarundersökning på schemat. Knut hade gått upp till 5725 g och drygt 57 cm. Han hade inte växt mycket på längden sen sist gång, bara 3 mm eller något sånt. Däremot hade han gått upp 435 g och det är säkert bra. Läkaren sa att vi har en pigg och fin liten kille och allting var bra; lungor, hjärta, ögon och vad det nu är de kollar i halsen. Nästa besök är inte förrän om en månad men då är det dags för vaccination. Hade inte för mig att man gjorde det så tidigt, men det gjorde vi kanske sist också. Man glömmer så fort.

Vi hade missat att ta ut barnvagnen ur bilen, så Robin hade med sig den till jobbet. Det fick bli till att ta på sig sjalen och knata bort till BVC, men det är ju nära så det spelar ingen roll. Men vad folk tittar! Jag tror inte att det är så vanligt med sjal här i stan för folk vänder sig verkligen om efter en, pekar och tittar. En kille cyklade förbi mig och vände sig om och stirrade så att han nästan vinglade till med cykeln. Att folk inte skäms. Kan ni med att stirra på folk så?

Nu vid strax innan tio la vi Knut för natten och jag hade tänkt att han ska sova ända till morgonen, hoppas att han tänker det samma. Han har ju skött sig så bra den senaste veckan. (Ta i trä, så att säga.)

En lugn stund för mig själv

Har precis haft en smått hysterisk stund här, haha! Dagen började med att Knut fick mat, sedan var det dags att ta upp Morten och Vidar, so far so good. När Morten och Vidar åt frukost började Knut tröttna på sin säng, så han fick komma ut i köket. Efter frukosten tänkte jag att barnen skulle leka på sitt rum, så vi gick in dit allihop. Efter en liten stunds lek flippade Vidar ur och jag vet inte om han skrämde Knut eller om Knut helt plötsligt blev panikhungrig, i vilket fall så hade jag en gallskrikandes Knut i knät och en Vidar som var så arg att han inte visste vart han skulle ta vägen. Han försökte lägga sig i babysittern, men blev förbannad när han inte kom upp - hur han nu lyckades med att inte göra det. Han blev förbannad när han inte fick ta Knuts napp, han försökte ta mjukisar ur Mortens säng och blev förbannad när han inte fick tag i dem. Ja, det var sådär allmän misär en stund. Under tiden detta spektakel utspelade sig satt Morten och grejade med sina bilar och tittade på med stora ögon. Misstänkte att Vidar var ganska trött, så jag la honom i sängen och då drog han filten över sig med en gång. Tyckte lite synd om Morten som också blev tvungen att lägga sig (eller tvungen var han väl inte, men det blir så dumt om de kommer i osynk), men när jag hade lagt honom och stängt dörren så blev det tyst, så jag gissar på att båda två var rätt trötta. Under hela tiden skrek Knut som en stucken gris, så grannarna måste ha undrat vad som hände här inne egentligen. När Morten och Vidar hade lagt sig fick Knut lite mat som han inte ville ha och sedan somnade han på mig. En trött morgon med andra ord. Undra vad barnen har gjort inatt egentligen, vi har då inte hört dem.

Såhär kan det ju få fortsätta

Det gick över förväntan att vara själv med alla barnen. Jag ska väl inte säga för mycket, eftersom jag har en ny dag framför mig nu, men gårdagen gick bra i alla fall. Barnen åt och sov och var allmänt trevliga, det gillar vi. Jag vet inte om Morten och Vidar har ändrat sitt beteende det senaste eller om det är jag som har ändrat attityd kring dem. Förut kändes det som att man var tvungen att stå över dem som en hök för att kolla varje grej de gjorde för att de inte skulle skada sig eller göra något dumt. Nu känns det som att man kan låta dem vara i ett annat rum utan att man ser vad de håller på med. Som igår när jag satt och matade Knut inne i killarnas rum, det tyckte de väl inte var så intressant så de gick ut i vardagsrummet en stund och jag hörde att de grejade och höll på, men det var liksom ingen panik. Efter en stund kom de tillbaka igen och så var det bra med det. Känns jätteskönt att det inte bara är bus och jävelskap hela tiden.

Nu börjar allvaret

Jaha, då var man ensam hemma med alla barnen. Sitter här med Knut i bärselen eftersom han inte alls ville ligga i sin säng. Morten och Vidar har inte kommit upp än, men jag hör att de har börjat vakna där inne så det är väl dags att dra igång. Det funkar inte riktigt lika bra med en liten Knut på sig, så jag hoppas att han hade tänkt att sova i sin säng ända tills Morten och Vidar ska sova middag - hrm, you wish!

Cambridge - 4 veckor

Vikt: -0,6 kg
Mage: +1 cm
Midja: -1 cm
Höft: -2 cm

Vet inte om jag mätte fel, eller om jag faktiskt har ökat 1 cm runt magen den här veckan - vilket iofs inte är så konstigt med tanke på att det har varit en helt galen och ofokuserad vecka när det gäller mat. Jag slutade ju med ren kur och då ska man börja med 100 g protein för att sedan lägga till lite grönsaker och sen ökar man sakta på. Den här veckan har varit helt konstig, det har ätits bullar, godis och glass. En dag kan ha innehållit två CK-shakes och en glass, typ så. Det är ju inte riktigt så det är tänkt att man ska göra. Den här veckan ska det bli ordning och reda igen. Nu har Robin inte semester längre, så nu kommer jag vara hemma och då blir det förmodligen inga såna här utsvävningar. Helt otroligt att jag hade gått ner i vikt, även om det nu inte var lika mycket som önskvärt så var det ju ändå ett minus.

En snabb genomgång av veckan

Känns som att jag har missat att uppdatera om massa saker här på bloggen, så jag kör bara en kort genomgång av veckan som var. Den senaste veckan har känts huuuuur lång som helst, fast inte på något negativt sätt. Det har varit mycket med hus i våra tankar som ni förstår.

I tisdags körde vi Morten och Vidar till Ljungskile för att sedan åka vidare till Ellenö för att titta på hus. Men det vet ni ju för det har jag redan skrivit om.

I onsdags tog vi med oss Knut ner till Göteborg för att göra en avgjutning på honom. Gjorde det med Morten och Vidar när de var två månader och ville väldigt gärna ha en likadan på Knut. När jag skulle in och titta på deras hemsida för ett par veckor sedan såg jag att de skulle flytta och att verksamheten var nedlagd tillsvidare. Fick lite panik eftersom jag inte hittade någon annan som gjorde liknande avgjutningar. Men så mejlade jag dem och fick veta att de hade bytt ägare och att jag var välkommen till dem istället. Jättetrevlig tjej. Efter att avgjutningen var gjord åkte vi till Ljungskile och lämnade av Knut också, för att sedan åka vidare och titta på misärhuset. Och sedan var vi helt barnfria!

I torsdags vaknade vi upp sent, alldeles för sent egentligen, men det var kanske en välbehövlig sovmorgon. Åkte sedan till banken och pratade lite med dem angående huslån, blev aningens klokare och åkte sedan vidare för att ta reda på vad saker och ting kostar när det kommer till husrenoveringar. Efter det åkte vi till mina föräldrar för att hämta hem barnen igen. Och jag fick inte bara med mig barnen hem, utan även min dator! Äntligen är min bästa vän tillbaka på sin rätta plats igen!

I fredags åkte vi upp till Långed för att umgås med Robins mamma. Det var längesen vi var där uppe nu. Gjorde väl inte så mycket. Kände mig hyfsat osocial också och hängde mest framför hans mammas dator.

I lördags vaknade vi upp i Långed. Vi hade delat rum med Morten och Vidar, så när de vaknade vid sex-halv sju på morgonen så kunde de ju inte somna om igen när de såg att vi låg i samma rum - inget att rekommendera alltså. Riktigt så tidigt brukar vi inte gå upp. Knut sov till och med längre än sina storebröder! Morten var med om en "incident" under förmiddagen. Robins mamma har en hund och hon hade lagt sig på ett täcke på golvet. Morten kan ju vara ganska på när det gäller djur, så man får vara vaksam när han närmar sig med sina små händer. Han tyckte väl att vovven såg spännande ut där hon låg på golvet, så han kröp fram emot henne rätt fort. Vet inte om han slog på henne eller om han bara kom emot henne för snabbt, men plötsligt såg jag hur hon började bita honom i ansiktet och hörde hur han gallskrek. Det tog ett par sekunder innan hjärnan registrerade vad som egentligen hände, och innan jag hade fått bort Morten därifrån såg jag hemska bilder framför mig - men som tur var hade hunden bara nafsat lite så det blev bara ett litet litet märke i pannan. Det kan ju gå riktigt illa sånt annars. Folk som får stora ärr i hela ansiktet av att ha blivit hundbitna. Efter att ha hälsat på hela Robins släkt (typ) åkte vi ner och tittade på misärhuset igen, det har jag ju också redan skrivit om.

Idag åkte vi en snabbis till Bauhaus för att kolla upp ännu mer priser. Efter det har vi varit hemma, gnällt på varann och haft en allmänt dålig stämning i huset. Vet inte om det är alla spänningar inför det här med ett eventuellt husköp som ligger och trycker. Och att Robins semester slutar idag, så imorrn kör den riktiga mammaledigheten igång. Nu ska jag vara ensam med alla barnen hela dagarna. Det kan ju bli.. intressant.


Det var veckan som gått i stora drag. Jag tror att min hjärna har börjat strejka. Den orkar inte komma ihåg någonting i stort sett. Det är nästan så att jag glömmer bort vad folk säger till mig; om de pratar för långa meningar så har jag glömt bort början när meningen är slut. Helt sjukt!

Man är inte riktigt klok eller?

Vi är förmodligen inte friska någonstans, men vi funderar faktiskt väldigt mycket på det här senaste huset vi var och tittade på. För tillfället håller vi på att räkna ut vad det skulle kosta att renovera det och om det är värt allt jobb det skulle innebära. Jag går omkring med en konstant nervös och upprymd känsla i kroppen, somnar med den och vaknar med den - vill inte gå och lägga mig på kvällarna eftersom jag har så mycket att göra. Det dumma är att Robin börjar jobba imorrn, vi hade behövt en vecka till ihop så att vi hade kunnat räkna klart på det här. Fan, vem har tid att jobba liksom, haha!

Igår var vi tillbaka till huset igen för att mäta allt vi kunde tänka oss behöva måtten på för att kunna räkna ut vad det skulle kosta att göra huset fint. Hela släkten följde med i stort sett. Det kändes så i alla fall. Han som äger huset blev nog förvånad när hela uppfarten var full med bilar när han kom. Jag sprang runt och mätte allting så idag vaknade jag med träningvärk - i dålig fom, oh nej då!

Detta är galenskap!

Husvisning nr 17

Det här måste vara det mest rötna och förfallna hus vi har varit och tittat på. Anade redan efter att jag hade tittat på bilderna att det var väldigt mycket att göra på huset, men ville ändå se med egna ögon. Det första jag reagerade på när jag gick in i huset var lukten; det luktade en blandning av instängd sommarstuga, gammal människa och fuktig jordkällare. Golven knarrade, köket var brunt med gamla vitvaror av tvivelaktig karaktär, det fanns ingen tvättstuga eller ens tvättmaskin, hade gamla sunkiga heltäckningmattor på hela övervåningen, i badrummet hade de tejpat upp tapeten eftersom den hade släppt från taket/väggen, i hallen på övervåningen hade det regnat in så där hade taket rötnat upp och börjat rasa ner, det är behov av takomläggning, omdränering, fasadbyte med tilläggsisolering, fönsterbyte, nytt värmesystem och hade en källare a la Fritzel osv. You get the point.

Konstigt nog så gick både jag och Robin därifrån med en upprymd känsla i kroppen, haha! Jag är ju så dum att jag ser alla möjligheter med husen vi är och tittar på, så även om det är värsta råttboet så har jag min färdiga bild av huset framför mig när jag går där och tittar. Det här skulle kunna bli så fint! Och det var stort! Över 200 kvm och med alla rum vi behöver. Det är inte alla hus som har det. Skulle tro att det här är det enda hus hittills som vi kände att vi skulle kunna få plats i på riktigt. Nästan så att känslan är "Vad ska vi göra med alla rum?". Det låter helt sjukt, men det tål verkligen att räkna på det här huset ett par gånger till. Min pappa tycker att vi är helt dumma om vi köper det, och jag förstår honom, haha!



Husvisning nr 16

Charmlöst, helt vanligt hus som var alldeles för litet - och så luktade det spindel i källaren också. Anade redan innan vi hade varit och tittat på huset att det skulle vara för litet för oss, men har man tur så är det en bra planlösning som gör att man kan slå ut väggar eller ändra om till det bättre. Det gick inte i det här fallet. Det var dock en rolig trappa med en avsats efter halva vägen där det var en liten toalett. Den var oväntad. Gillade tomten också, platt och bra med en stor grusplan där man skulle kunna bygga ett garage om man hade velat.

Börjar det inte bli lite löjligt nu? Hur många hus ska vi titta på innan vi hittar Vårt hus? Vi har en ny chans imorrn, men det är ett riktigt misärhus, haha!



Det är ett alldeles för stort beslut att ta just nu!

Aaah, jag blir galen! Har funderat fram och tillbaka över det här senaste huset vi var och tittade på, men kommer liksom inte fram till något. Fick ett besiktningsprotokoll från mäklaren för några dagar sedan och där står det om lite andra grejer som också skulle behöva åtgärdas relativt snart på huset, vilket är såna där tråkiga saker; fixa golvbrunnar i badrummen, täta och ventilera vinden, någonting med krypgrunden osv. Räckte det inte med att en omdränering behövde göras? Vi skulle kunna köpa huset, fixa det allra viktigaste och sedan har vi inte råd att göra någonting mer med huset i stort sett. Med andra ord skulle vi behöva bo i ett hus som renoverades senast på 70-talet, och då var det rätt mörkt och dystert; sjögrästapeter, heltäckningsmattor, bruna "vitvaraor" i köket osv. Det är ju inte riktigt så jag vill leva, men den andra renoveringen går före. Vill ju inte behöva bo så i 10 år liksom. Fan, vad ska vi göra?!

Vågar man hoppas?

Ännu en natt då Knut har sovit från ca 23.30-07.30, med ett litet uppvaknande framåt morgonkvisten som lugnades med en napp. Hoppas att detta håller i sig för man känner sig som en helt annan människa när man får sova lite mer. Inte för att jag egentligen klagar, Knut har sovit bra ändå hittills tycker jag med tanke på att det finns de som sitter uppe hela nätterna med sina barn, men en hel natt med ostörd sömn är mycket värt. Om han fortsätter såhär kanske man kan börja mata honom tidigare på kvällarna och få honom att lägga sig i "normal" tid, precis som vi gjorde med Morten och Vidar efter ett tag. Längtar!

Abstinensen är stillad!

För ett par veckor sedan beställde jag säsong 1 och 2 med "Gossip girl" och dessa tittade jag klart på i förra veckan. Har haft ett enormt sug efter säsong 3 sen dess. Har tillbringat nästan hela kvällarna med att titta på tv, så det har känts väldigt tomt nu de senaste dagarna. Så ni kan tänka att jag blev väldigt glad när jag såg att säsong 3 hade anlänt till min brevlåda idag. Då vet ni vad jag gör ikväll.

Måste bara notera..

Det här var verkligen en tacksam natt. Knut somnade vid tolvtiden, vaknade till vid fem för att tröstas av nappen och sedan vaknade han inte förrän vid åtta igen. Fortsätt så!

Cambridge - 3 veckor

Vikt: -1,9 kg (-7,5 kg)
Midja: -2 cm (-8 cm)
Mage: -1 cm (-6 cm)
Höft: -2 cm (-6 cm)

Då var tre veckor med ren kur avklarad och ni ser det totala resultatet inom parentes. Ja, jag är definitivt nöjd! Egentligen borde jag köra ren kur i ett par veckor till så är jag snart nere på normalvikt, men jag vet inte jag. Man ska ju inte hålla på med ren kur hur länge som helst heller och jag har sett fram emot att få börja äta lite igen. Får se hur jag gör.

Fallens dagar

Den här helgen är det Fallens dagar här i stan. I år var det inga artister på besök som jag kände för att se på, om jag inte har tittat fel på listan, så jag engagerar mig inte så mycket. Förra året var ju Brolle här och det ville jag såklart se! Vi var nere en sväng förut idag för Robin ville se Starke man-tävlingen, men vi stannade bara en kort stund och sen ville han åka hem. Knut fick sig en ny mössa i alla fall, han har vuxit ur alla bebismössor som vi hade här. Det är väl inte riktigt läge för mössa heller eftersom han oftast sitter i sjalen när vi är ute, men det kommer en höst också förhoppningsvis. Köpte även 1 kg marknadsgodis som jag tänkte spara tills jag "får" börja äta igen. Har sagt åt Robin att han absolut inte får röra denna påse! Får väl se hur det går med det. För hans egen skull så är det bäst att han ger fan i den påsen, för det är ju inte som att det bara är till att gå ner på stan och köpa nytt när det tagit slut. Och det blir inte lika bra när man gör det själv.

Skadeglädje är den enda sanna glädjen, eller vad handlar det om?

Jag förstår inte hur personalen på banken funkar. Har alla gått varsin utbildning och hittar på hur det funkar lite allt eftersom eller vad? I höstas var vi på banken för att skaffa oss ett lånelöfte. Först pratade vi bara lite löst med en tanta och hon räknade på ett ungefär var vi skulle kunna hamna i pengar så att vi hade något hum om vad vi hade att röra oss med. Sen gick vi dit någon vecka senare för att få ett riktigt lånelöfte och då var det helt plötsligt på flera hundratusen mindre än vad vi till en början hade blivit hintade om. Blev lite pissed off för det, men fick sansat mig och fann mig i att det var så det var. Nu har vi haft det lånelöftet i ett halvår så det är läge att förnya det. Idag ringde Robin till banken för att höra på ett ungefär var vi skulle hamna i pengar eftersom vi har lite andra förutsättningar nu, även om det inte är någon jätteskillnad mot i höstas. Då helt plötsligt så lät det som att det var helt orimligt att vi skulle kunna köpa huset som vi var och tittade på nu senast - och då ligger det en bra bit under det lånelöfte som vi hade tidigare. Ärligt talat, vad fan håller de på med?! Tänk om vi hade köpt ett hus under den här tiden nu då, då hade vi ju blivit helt ruinerade enligt tanten som Robin pratade med. Vill de att det ska gå åt helvete för en eller?

Bara fyra dagar kvar!

Nu räknar jag nästan ner till att få börja äta mat igen. Har längtat efter det kan jag lova! Nu låter det som att jag ska storsvulla på måndag, men riktigt så hade jag ju inte tänkt. Men bara tanken på att man "får" äta något annat än bara shakes är ju trevligt. Man blir faktiskt lite trött på att bara dricka, även om det finns en del smaker att välja på. Kör mest på mintchoklad och grönsakssoppa nu, de andra får jag kväljningar av. Vet bara att det är lättare att fuska när jag väl börjar äta mat igen. När jag går på ren kur så är det bara det som gäller, sen när jag tillåter mig att äta igen så kan det ibland bli lite annat än vad man hade tänkt. Men jag ska försöka vara duktig. Har ju ett antal kilon kvar som jag vill ska försvinna, minst 10 och gärna fler än det.

BVC-besök, 6 veckor

Idag var jag och Knut på BVC igen. Nu väger han 5290 g och är nästan 57 cm lång. Min gissning var på 5300 g så jag var inte helt ute och seglade. Den här gången kunde jag inte skicka Robin, för jag skulle fylla i ett formulär för att se om jag har någon förlossningsdepression (EPDS), men det hade jag tydligen inte. Fick 7 poäng och gränsen för när man erbjuds samtal går vid 10 så jag klarade mig. Minns inte att jag gjorde något sånt sist gång.

Efter BVC var vi ner till Familjerätten för att skriva på papper för gemensam vårdnad och att det är Robin som är fader till Knut. Det skulle säkert ha varit gjort för längesen, men deras telefontid har varit så dum så jag har alltid glömt bort att ringa. Men nu så, nu är det inte bara jag som har ansvaret för Knut längre.

Och så var det det här med naturliga förlossningar

Jag känner ett behov av att gnälla lite. Tittade på "Livet på BB" igår (såklart) och blir så trött på en sak. Jag tror att båda två som skulle föda barn igår var av inställningen att de skulle föda "naturligt" och det var sånt prat på att man inte ska tillföra kroppen främmande ämnen, att klara det med hypnos osv - och ändå suger de lustgas för glatta livet! Alltså inget ont i det, man har rätt att ta hur mycket bedövning, smärtstillande, medvetandehämmande ämnen som helst för min del, men kalla det inte för en naturlig förlossning då! Har varit med om detta förr i olika diskussioner på Familjeliv; folk är så stolta för att de har då minsann fött barn utan smärtlindring, de använde "bara lustgas". Visst, lustgasen i sig är väl inte smärtstillande, men den påverkar kroppen till det bättre (oftast) så att man klarar av smärtan bättre. Det verkar även som att viss personal på förlossningen är av samma åsikt, att lustgas inte är någon direkt smärtlindring, för när jag låg där sist gång så hörde jag min barnmorska säga till en annan personal någonting om att jag jobbade på bra och hade fixat det med "bara lustgas". Visst blir jag glad av att ha klarat av en förlossning (och två öppningsskeden) utan att behöva massa mediciner, men hade jag varit i behov av något annat så hade jag inte skämts för det direkt. Jag är väldigt rädd för nålar i ryggen så någon EDA var egentligen inte aktuell någon av gångerna - eller ja, när jag snittades blev det ju bedövning men det vill till att klara ett kejsarsnitt på ett naturligt sätt. Det som stör mig är åsikten att lustgas inte riktigt räknas som smärtstillande, eftersom folk verkar vara i sånt behov av att framställa sig som "urmodern". Jag anser att en naturlig förlossning innebär att man andas igenom värkarna, allt annat är "fusk". Och fuska på bäst ni vill, det är underbart med lustgas!

Husvisning nr 15

Ikväll har vi varit och tittat på hus igen. Det här huset var väldigt trevligt! Som vanligt mycket att göra, men jag gillade planlösningen som var lite annorlunda. Huset kändes stort, men på ett sätt hade de kunnat utnyttja ytan lite bättre när de byggde huset. Övervåningen exempelvis; istället för att göra ordentliga sovrum på den ytan så var det tre sovrum, varav två var på gränsen till små, en rätt stor hall, ett genomgångsrum som jag inte har en aning om vad man ska ha till för det fick inte plats några möbler i den, samt ett stort allrum. Det hade varit bättre om det hade varit fyra ordentliga sovrum istället. Nedervåningen; smalt kök där vi inte får plats med ett bord för 6 personer, ett litet rum som jag inte riktigt vet vad man ska ha till (för litet som sovrum) och ingen riktig tvättstuga, men däremot tre stora rum som vardagsrum. Lite konstig lösning kan jag tycka, samtidigt som det är roligt när ett hus är lite oväntat. Det kändes som att det var rum överallt. Och trädgården var jättemysig. Nu är ju inte jag någon utemänniska och att gräva i jorden är väl inte riktigt min grej, men det såg fint ut i nuläget i alla fall. Och så låg huset alldeles vid skogen, så tänk vad kul barnen skulle kunna ha där när de blir större.

Nackdelarna med det här huset då? Det behöver dräneras om ganska omgående då det är synlig fukt i källaren, det är enskilt avlopp som delas med några andra hus, samt att det krävs renovering i alla rum. Det var härliga sjögrästapeter, heltäckningsmattor och ljuva 70-talsfärger i de flesta av rummen. Inte riktigt vår stil. Med andra ord är det ganska mycket pengar som ska ut med en gång och jag vet inte riktigt jag. Men jag är helt klart intresserad så vi får fundera lite till innan vi bestämmer oss.



Borås djurpark

Idag bar färden av till Borås djurpark. Jag har varit där någon gång men det var väääldigt längesen, skulle tro att jag var typ fyra år. Det kändes som att vi åkte mest för vår egen skull, barnen hade väl inte så jättestor behållning av det egentligen. Det finns en hage där barnen kan klappa grisar, getter och kaniner och det var väl roligt, men i övrigt så var de aningen för små. De pekade och "däääh":ade åt det mesta, men de förstår ju inte riktigt vad det är de kollar på. När vi var i aphuset så var exempelvis lamporna mer intressanta än aporna, haha. Själv får jag säga att girafferna var favoriten. Hade ingen aning om att man kom så nära.

Jag måste verkligen berömma barnen. De vaknade vid sju i morse, sov inget i bilen på vägen ner (vilket jag hade hoppats och trott) och höll sig vakna och glada ända tills vi var på väg ut till parkeringen igen vid fyra-tiden. Då hade Morten somnat i vagnen, vilket han inte har gjort på säkert ett år, så han måste ha varit riktigt trött. Sedan somnade båda två i bilen direkt vi lämnat parkeringen i stort sett. Knut var mammas lilla fjäskis idag. Han ville inte alls ligga i vagnen, utan han skulle vara i sjalen. Det funkar ju det också, men hade jag vetat det så hade vi ju kunnat lämna vagnen i bilen.

Det var lite svårt att ta kort på barnen. Nu när jag tittar på bilderna ser jag att det mest är bakhuvuden som har kommit med och det är väl sådär roligt. Inne i hagen blev de flesta korten tagna och Robin lyckades pricka in ett kort på när grisen bajsar, vilket Morten tyckte var väldigt intressant.

 

 

 

 

 

 


Cambridge - 2 veckor

Vikt: -1,3 kg
Midja: -1 cm
Mage: 0 cm
Höft: -2 cm

Veckans resultat är såklart inte lika enastående som sist, eftersom det första veckan försvinner massa vatten ur kroppen och det väger ju också, men jag är helt klart nöjd ändå. Nu har jag kommit ner till, och passerat, mitt första delmål, så nu visar vågen en annan startsiffra, jejj! Enligt måttbandet har jag inte minskat någonting runt magen, men jag vet inte riktigt om jag ska tro på det. Förra veckan hade jag rört bort måttbandet så jag mätte med en sladd och tumstock, så det blev kanske inte riktigt som det skulle. Och har det inte hänt något så är det inte hela världen det heller, fetare har jag inte blivit i alla fall.

Den här veckan, och speciellt gårdagen, var jag sååå godissugen! Igår var det nästan så att jag funderade på att fuska, så illa var det. Jag får skylla på PMS eller något, för såhär var det längesen jag kände. Men jag åt inget och det får jag väl klappa mig på axeln för, trots att jag var och handlade igår kväll och suktande smög förbi godishyllorna.

En vecka till, sen får jag börja äta mat!

Lekplatsen i Lunnen

Vi kände att vi börjar tröttna på lekparken här utanför oss, så vi åkte ner till stan för att kolla borta vid Lunnen. Det var lite lagom med folk när vi kom dit, med andra ord inga alls. Alldeles när vi kom dit gick det förbi en tanta med två stora hundar och Morten blev ju helt till sig. Han skäller åt i stort sett allting med fyra ben, så att få se en hund på så nära håll var ju jätteroligt. Han fick klappa också. Vidar var väl lite mer tveksam, men kom sig allt fram han också tillslut. I den här lekparken hade de en grej som man kunde hälla vatten i. Själv är jag lite tveksam, vatten och sand = dålig kombination, men barnen hade roligt och det var därför vi åkte dit.

Fick med lite av deras prat på filmen. Det är ju hopplöst annars; så fort man ska filma att de pratar så slutar de ju såklart.


 


Var kom den här energin ifrån?

Vilken energi jag har haft idag! Jag är riktigt nöjd med mig själv. Jag skrev ju förut om att jag hade möblerat om på barnens rum och att jag skulle fortsätta efter att de hade vaknat. Under tiden de sov så fick jag Robin att dra fram soffan för att leta leksaker, där under fanns några av de borttappade som jag inte har sett på typ ett år, trots att vi rensar fram dem emellanåt. Jag hittade även lite annat spännande, djur som rörde sig, så det blev en storstädning med dammsugning och golvtvätt samt dammsugning av soffan. (Hittade även Robins mystiskt försvunna mobilfodral mellan soffkuddarna.) När soffan var klar tog jag även soffbordet, tv-bänken och hyllan över tv:n. Att vi dammar händer ytterst sällan här hemma kanske bör tilläggas. Samtidigt som jag gjorde detta ändrade jag om lite, vilket ledde till att jag även dammade i sovrummet. Det hela började alltså med att jag bara skulle byta plats på Mortens säng och hyllan med leksaker. Det gäller att passa på när motivationen finns.

När barnen hade vaknat fortsatte jag i deras rum och jag blev riktigt nöjd. Skulle tro att alla leksaker är där inne nu, vilket förhoppningsvis betyder att vi inte behöver städa leksaker i hela vardagsrummet varje kväll, utan att det är något man gör innan de lägger sig. Jag hade egentligen velat ha lite mer grejer på väggarna. Har tavlor som vi skulle kunna sätta upp, men det känns lite onödigt om vi ändå hade tänkt att flytta härifrån så fort vi kan. Dumt att göra massa hål i onödan - även om jag misstänker att nästa som flyttar in här inte kommer behålla färgen på väggarna.

Resultatet av dagens energibomb:

Vidars sida.

 

Mortens sida.

 


En rastlös själ

Nu har jag möblerat om i barnens rum - igen. Den här möbleringen blev bra, försöker få så mycket öppen yta som möjligt så att barnen ska få plats att leka. Försöker även få in deras leksaker på rummet så att allting inte behöver vara i vardagsrummet. Jag blev inte riktigt klar innan det var dags för dem att lägga sig, men jag får fortsätta sedan helt enkelt. Kanske till och med kan ta kort så att ni får se. Jag känner mig rätt nöjd, men så ska det ju funka för barnen också. Morten har fått tillbaka sin plats bredvid väggen och vi har redan hört att han stått och bankat, haha! Lilla buse.

Roade mig med att para ihop leksaker igår kväll. Jag förstår faktiskt inte hur saker kan försvinna (ni har hört det förr, saker försvinner spårlöst i vårt hem - nu senast Robins mobilfodral, spårlöst borta!). Vissa leksaker som är lite sådär halvstora har gått upp i rök. Jättemärkligt. Det får bli till att leta riktigt ordentligt tror jag.

Vissa dagar funkar det bara inte

Herrejävlar vilken hopplös dag det har varit idag. Knut har skrikit i stort sett all tid som vi inte har gått och burit honom - vilket blir emellanåt eftersom vi faktiskt har annat att göra också (två barn till om inte annat). Jag hade planerat att ta med mig Morten ner till stan och kolla efter nya solhattar, men innan det skulle de äta mat och det funkade inte alls. De kastade maten runt sig, grisade med händerna, vägrade bli matade, slängde muggarna på golvet och när vi plockat upp dom så blev dom arga och kastade ner dom igen, någon mat skulle de inte ha och så höll det på så i all oändlighet. Tillslut rann det väl över för mig så Knut fick sig en utskällning och de andra barnen fick gå och lägga sig igen, trots att de nyligen gått upp. Tro det eller ej så blev faktiskt Knut tyst och sov i flera timmar, så vi passade på att lägga oss vi också. Någon shopping blev det inte, men I couldn't care less så att säga. Vissa dagar är bara inte roliga. Och ja, barnen fick sig varsitt förlåt sen när allting hade sansat sig igen.

Med cirkushatten på!

Nyfriserad med den tjusiga hatten jag köpte. Vi åkte iväg till Överby idag och i parkeringshuset hade Robin fått nog av hatten och stal den från mig. Han sa att han skämdes över mig och att det var för mitt eget bästa, haha!


En fredag i Sjuntorp

I fredags var vi iväg till Sjuntorp för att umgås med familjen Mellqvist. Jag är lite seg med att uppdatera känner jag, men nu har jag fått tummen ur och laddat in korten som jag tog. Så ska man bo; egen gräsmatta där man kan släppa ut barnen så att de kan springa fritt. Även om de hade möjligheten att springa ut på gatan så stannade de snällt kvar på baksidan. De lät till och med bli grillen som stod och frestade dem på gräsmattan. Undra vad som tog åt dem den dagen, de kanske gillar Sjuntorp?


Johan visar hur det ska gå till.

 

Verkar ju som att det funkade..

 

..tills Vidar jagade bort Rut.

 

Vera

 

Knut ligger och smyger i sin vagn.

 

Morten och Vera

 

Rut och Morten


Come back!

Jag känner mig helt lost när jag inte har min egen dator att sitta vid. Det fattas liksom grejer och även om jag kan ladda in kort och hålla på som vanligt egentligen, så blir det inte att jag gör det. Jag vill ha tillbaka min dator (och så snyftar man lite sådär för att visa hur synd det är om en).

Cambridge - 1 vecka

Innan morgonen drar igång här så måste jag bara skriva att jag glatt överraskad klev av vågen alldeles nyss. En vecka med Cambridge hade gett lysande resultat uppenbarligen! Det är ju lite synd att det inte fortsätter i den här takten, för då hade jag snart varit nere på målvikten.

Vikt: -4,6 kg
Midja: -5 cm
Mage: -5 cm
Höft: -2 cm

Det fick bli lite tröstshopping

Min dator har havererat, så jag åkte till Överby för att se om jag kunde hitta en ny. Hade kollat lite på Elgigantens hemsida och tyckte att det fanns en del att välja på, men när jag kom till affären fanns ingenting av det jag hade sett. Så det blev ingen dator, men en sväng till lite andra affärer så att det skulle vara någon mening med att jag åkte dit. Av någon anledning var jag lite sugen på en gul tröja, men när jag väl stod med den på mig kände jag mig inte tillräckligt modig - och det är kanske onödigt att köpa något som man eventuellt inte kommer ha på sig. Det fick bli en lila och en svart istället. På H&M hittade jag en skitrolig liten leopardhatt som jag var tvungen att ha. De hade ingen bild av den på sin hemsida och jag orkar inte ta kort just nu, men det kommer väl framöver någon gång. Robins reaktion: "Vad fan är det där?! Usch!" Köpte även lite grejer till killarna som det inte heller fanns någon bild av på hemsidan.

När jag skulle åka hem hade handbromsen fastnat - eller fastnat är fel ord, den gick att dra i men den släppte liksom inte så att jag kunde köra iväg. Jag ringde till Robin och frågade vad fan jag skulle göra, men det var inte mycket han kunde hjälpa till med från andra sidan telefonen. Jag funderade över hur jag skulle lösa detta, men det kändes rätt hopplöst. Alternativet var att ta bussen hem, men jag var inte säker på att jag hade några pengar på busskortet, min telefon höll på att ladda ur sig så jag vet inte om den hade levt länge nog för att kunna köpa en biljett, och pengar kan man inte betala med på bussen. Tog mod till mig och frågade en karl på parkeringen om inte han kunde hjälpa mig med handbromsen och då gick det hur bra som helst. Det är nog mig som bilen inte gillar, för den har gjort så en gång tidigare.

Från Gina tricot:




Titta vad Knut kan!

Tycker allt att Knut är rätt bra stark i nacken redan, titta vad han kan!


Är något av dessa vårt drömhus?

Jag och Robin pratade härom dan om att ingen köper de hus som vi har varit och tittat på och funderade därför över vad det är för råtthål som vi dras till egentligen. Bara för skoj skull kände jag mig tvungen att gå in och kolla hur många som har blivit sålda och jag blev faktiskt överraskad. Av fjorton hus är det sex kvar ute på marknaden, varav två är de vi har tittat på den här veckan och jag skulle tro att dessa snart blir sålda, samt att budgivningen har startat för ett tredje, så dessa tre kan man nästan räkna bort. Då återstår det tre hus. Ett av husen tittade vi på via Kronofogden, vilket kan göra att folk inte vet att det är till salu ens. Det var Robin som pratade på att det fortfarande var till salu så jag har inte sett det med egna ögon. De resterande två är mina två favoriter! De som jag fortfarande kan tänka på ibland och ligger och inreder på kvällarna när jag har svårt att somna. Är detta ett tecken? Och vi kan då konstatera att husen vi tittar på visst blir sålda!

Shopping på Villervallas rea!

Idag fick jag hem mina saker som jag beställde från Villervallas rea. Jättenöjd! Misstänker dock att den som packade min beställning måste ha tyckt att jag var enformig i färgerna. Nu när jag gick in för att leta upp bilderna blev jag allt bra sugen på att slänga lite fler saker i kundvagnen, men jag får nog hoppa över det, haha! Gillar oftast deras kläder väldigt mycket. Inget puttinutt och annat trams och inga hemska bilar eller överdrivet "manliga" tryck.


Till Morten:

 

Till Vidar:





Till Knut:








Husvisning nr 14

Från att inte ha tittat på hus på typ en månad till att kolla på två på samma vecka. Igår var vi också iväg mot Färgelanda-hållet, men till Stigen den här gången. Blev aningen avskräckt till en början när vägen in till huset var en liten grusväg som man i vanliga fall inte ens hade lagt märke till, som gick rätt in i skogen. Huset låg dock inte så långt in och det låg hur bra som helst. Det är precis så vi vill att barnen ska få växa upp; lite avsides med gräsmattor och skog att leka i. Huset i sig såg också väldigt stort och bra ut - på håll. Direkt vi kom in kände vi en mystisk lukt som sedan visade sig vara någon typ av fuktskada, as usual. Vi måste söka oss till hus med mögelangrepp - eller så är det sånt man får med vår budget. (Hittade precis ett annat hus i Färgelanda som såg lovande ut, men där hade de till och med skrivit ut att det var fukt i källaren, imponerande, så det behöver vi inte ens åka och kolla på). Hade det inte varit för fukten så hade det här huset eventuellt varit intressant. Men det var fler spekulanter. Folk som redan på visningen sa att de skulle lägga bud, så det kan hända att det här huset hade kunnat gå upp i pris till och med. Men nej, inte för vår del. Fuktskador orkar vi inte med. Annars hade det allt räckt till i storlek.



RSS 2.0