Jag borde.. nej, nu måste jag.. kanske skulle ta och..

Jag vet att jag jublade när jag i början på året fick veta att jag kommit in på kursen jag går nu. Men nu när det är mindre än en månad kvar på den så måste jag säga att jag är glad över att det snart är slut. Jag tror att det har varit bra för mig att komma ut och göra något annat, och att få anstränga hjärnan lite, men så stressad som jag varit den här våren vet jag inte om jag nånsin varit tidigare. Inte under så lång sammanhängande tid i alla fall. Det känns som att det varit en enda lång tentaperiod. Några veckor då och då har varit lite lugnare, men i det stora hela känns det som att jag suttit med tentaångest och ifrågasatt hur fan jag ska hinna klart. Samma just nu. Har en tenta som ska vara klar om en vecka och för första gången tänker jag på allvar att jag inte kommer hinna klart - och tanken på att helt skita i det hänger över mig. Vi fick drygt två veckor på oss att göra den och det är säkert lätt när man kan det, men för mig som inte kan något om kommunal juridik blir det svårt. Speciellt när jag inte vet var jag ska hitta svaren på frågorna. Har fått assistans imorrn så att jag kan sitta ostört hela dagen, så jag hoppas verkligen att jag hinner klart, eller i stort sett klart i alla fall. Det blir inte så mycket pluggat som jag hade önskat på kvällarna. Så "note to self"; plugga inte med småbarn, det är jobbigare (och definitivt stressigare) än man kan tro. Tanken på att plugga något mer kan jag med andra ord vänta lite med.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0