Sitter här och drömmer mig bort..

Kolla in dessa underbara hus! Konstaterar än en gång att vi vill bo i helt fel ände av Sverige. Alla dessa hus skulle vi alltså ha råd att köpa, bara vi hade varit villiga att flytta på oss. Allihop! En del av husen ligger inte ens speciellt långt härifrån. Vissa hus behöver mer kärlek än andra, men det brukar vara så när jag kollar hus.
 
Så länge husen ligger ute till försäljning går det att trycka på bilderna för att se mer om dem.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

När man inte får den man älskar..

..får man älska den man får, eller hur brukar man säga?
 
Jag funderar lite över det här huset som vi var och tittade på i förra veckan. Egentligen så har huset allt som vi har frågat efter; stort kök (eller ett kök vi får plats i i alla fall), hall modell större, ett rum till varje barn (även om de inte får lika stora rum allihop), en tvättstuga som uppfyller mina krav, både badkar och dusch, inglasad altan (kanske inget vi efterfrågat, men ett plus i kanten), trädgård som vi bara kan släppa ut ungarna i, dubbelgarage osv osv. VARFÖR ska det ligga i Stigen av alla ställen för?! Kunde det inte ha legat här för samma pengar, haha! Det lutar väl kanske lite åt att vi ska gå och titta på det igen, men att vi tar med oss någon den här gången som eventuellt tittar på andra saker än vad vi gör. Något fel på huset måste det ju vara med tanke på att det legat ute så pass länge utan att ha blivit sålt. Jag menar, folk köper ju hus i Stigen annars, så varför har detta legat ute nästan ett år?

Husvisning nr 25

Robin blev tipsad om ett hus som vi var och tittade på idag. Egentligen är det här precis ett sånt hus vi behöver; lagom mycket arbete, tillräckligt många rum för att barnen ska kunna få varsitt (och till och med få rum över), rätt bra tomt, dubbelgarage som Robin gärna vill ha, bra förvaring och av vad som framgick av besiktning och det man kunde se är det inte helt rötet. Det finns alltid risk för diverse saker när det handlar om hus och det är alltid något man kommer behöva se över inom den kommande tiden, men i det här fallet var det inget som var akut. Så EGENTLIGEN borde man ju fastna för det här, men det var ett riktigt tråååååkigt hus - och så ligger det i Stigen (en liten håla ute i ingenstans för er som inte vet). Robin tänker dock inte som jag gör, så han tycker ju att vi borde fundera lite mer över detta. Jag vet inte riktigt jag..
 
 

Husvisning nr 23 & 24

Idag har vi varit och tittat på inte bara ett hus, utan två. Det var samma ägare till båda husen och de låg bredvid varandra, så vi tänkte att vi lika gärna kunde passa på när det var så nära.
 
Det ena huset var inte alls intressant, det kände vi direkt vi kom in i det. Den visningen gick fort, en vända genom huset och så var det bra med det. Det andra huset däremot, ja vad ska man säga? Dels var det extremt stort, sammanlagt 400 kvm, och dels var det uppdelat som i fyra lägenheter med en lokal i markplan, så det tog sin lilla tid att gå igenom hela huset. Ett hus med fruktansvärt mycket potential, men även fruktansvärt mycket arbete. Det brukar det vara med alla hus vi är och tittar på visserligen, men den är gången pratar vi VÄLDIGT mycket arbete. Innertaket hängde ner på sina ställen och det märktes att det läckte in genom taket. Tur att det var skitväder idag så att vi såg det. Fönstren hade behövts bytas ut, och det är närmare 35 fönster i hela huset. Så utöver allmän renovering som man alltid gör när man flyttar in någonstans hade vi varit tvungna att väldigt snart lägga nytt tak och gärna byta alla fönster - plus massor av annat som man hade märkt när man väl började röra i det förmodligen. Det första både jag och Robin reagerade på när vi kom in huset var att allting lutade. Golven gungade lite och det infann sig en allmän känsla av lustiga huset när vi gick där. Det var första delen av huset. Andra delen gav oss nästan kalla kårar. Det var inget vi pratade om där inne, men när vi kom ut var typ det första vi sa till varandra att det var en sån obehaglig känsla i huset. Det går inte riktigt att förklara, men det var som att det gav en tryckande skräckkänsla i hela kroppen. Det obehagliga var att båda två kände det. Att jag är löjligt när det gäller sånt är väl inget nytt, men att även Robin hade reagerat på det gjorde det ännu värre. Skulle ju inte tro att vi köper ett hus som jag skulle vara rädd för att vara i.
 
 
Första huset som inte var så intressant
 
Skräckhuset

Husvisning nr 22

Vi ger tydligen inte upp det här med hus - eller så är det för att det är lite roligt att kolla på hus som vi fortsätter. Dagens hus låg i Färgelanda, och även om jag egentligen inte har för avsikt att flytta dit så kan "det rätta" huset få mig att ändra uppfattning. Men inte den här gången. Egentligen hade det här huset det vi behöver kan man väl säga. Det var en del sovrum, det behövs ingen jätterenovering för att kunna bo där, trevlig altan och en del av trädgården var inhägnad och avsedd som lekplats. Lekstuga, gungor och sandlåda fanns det, kanon! Och för Robins del fanns det garage vilket han gärna vill ha. Planlösningen i huset kan dock ha varit lite märklig och barnen hade fortfarande fått dela sovrum på ett eller annat sätt. Det ultimata hade varit att få tag i ett hus där alla kan ha varsitt rum, men det blir ju rätt stora hus. Lite renovering behövdes som vanligt, men det verkade som att det hade varit överkomligt. Jag vet egentligen inte vad det föll på den här gången, den rätta känslan infann sig bara inte. Robin är nog rätt sugen visserligen, men vi är två som ska enas om ett väldigt stort beslut, och jag säger nej.
 
 
Thorsons väg 10, Färgelanda

Husvisning nr 21

Det känns som att vi har varit på en del husvisningar nu, idag var det dags för hus nummer 21. Hur många hus tittar man på i vanliga fall innan man fastnar för något? Den här gången var det ett hus som egentligen hade varit rätt perfekt för oss. Enplanshus med möjlighet för barnen att få varsitt sovrum. Ingen större charm så direkt, men det hade nog uppfyllt våra behov rätt bra. Fanns tecken på fukt i grunden, men tydligen inget som var akut. Stor och rätt bra tomt, låg på landet och egentligen så vi vill bo. Jag misstänker att det här huset kommer komma upp i summor som vi inte har råd med, det är redan budgivning och det lät som att flera av besökarna idag var intresserade. Det är väl till stor del detta det faller på den här gången, och dels för att det egentligen ligger fel, men det visste vi ju när vi bokade in oss på visningen. Ibland kan man dock bli övertygad om det man ser faller en i smaken (jag övervägde ju tanken att flytta till Ödeborg av alla ställen pga huset). Jag har ju ingen tanke på att vi ska bosätta oss i Lane-Ryr för all framtid, så det hade fått bli ett tillfälligt hus, men det här huset hade funkat som en tillfällig bostad då det inte krävde massor av renovering. Men som sagt så tror jag att det kommer bli för dyrt för oss ändå.



När är det vår tur?

Arga snickaren är ett program som gillas här hemma, och varje gång jag tittar på det blir jag SÅ SUGEN på att inreda! Just själva renoveringen hade kanske varit skön att slippa, men det är så roligt med nya inredningsprojekt att ta tag i. Dock känns det som att det där ligger väldigt långt bort för oss. Och jag förstår inte varför det ska vara så svårt att få tag i en annan lägenhet! Eller förstår gör jag väl, Ljungskile har inte ett enormt utbud av lägenheter tyvärr och någon annanstans ser jag ingen mening med att flytta. Uddevalla är en tillfällig lösning ifall det skulle dyka upp något, men det är ju absolut inget ställe jag vill bli kvar på. Och hus känns otroligt avlägset. Vi tittar ju på hus emellanåt, men det får allt vara något som känns värt det ifall vi skulle få för oss att slå till. Vi har ett hus som vi går och väntar på, men det dröjer nog ett ganska bra tag till innan det är aktuellt. På kvällarna sitter jag här och tittar runt på olika inredningssidor och drömmer mig bort, tänk vad skönt om det hade varit någon mening med all den energi jag lägger ner på det. Det som gör mig lite stressad i nuläget är ovetskapen. Just nu känns det som att vi bara går och väntar på att något ska hända, för här kan vi ju inte bo länge till. Ett år, max!

En annan tanke som slår mig varje gång jag tittar på Arga snickaren är hur långt vi hade varit i vår renovering om vi hade köpt misärhuset i Ödeborg. Om vi bara hade kommit överens med säljaren om ett pris så hade vi förmodligen, med stor sannolikhet, ägt det nu. En både skrämmande och rolig tanke. Gissningsvis hade vi börjat renovera och stött på enorma problem direkt som hade raserat både budget och tidsplan, så vi hade väl stått på noll ungefär. Verkligen ett fall för Arga snickaren!

Husvisning nr 19

Eller hus var det inte, utan en bostadsrättslägenhet/radhus eller vad man nu kallar det. I Uddevalla den här gången, där har vi inte tittat på så många bostäder. Inte för att vi vill bo i Uddevalla egentligen, och inte för att det var det ultimata boendet för vår del, utan det hade i så fall varit en tillfällig lösning som hade sparat oss mycket bensinpengar. Robin hade kunnat gå eller cykla till jobbet istället för att pendla en timme om dagen. Sånt är ju värt mycket, men tyvärr blir nog själva boendet för dyrt för oss ändå. De hade renoverat det helt i vår smak, så (utifrån det vi såg) var det bara till att flytta in. Aningens för litet, ett större sovrum och två mindre på ovanvåningen. Det hade säkert gått att lösa, men de små rummen kändes för små för att rymma tre barn ändå. Huset var bra på ett sätt, men nackdelarna och den dyra månadskostnaden får oss att säga nej (även den här gången) - och för min del känns ju Uddevalla fruktansvärt att behöva flytta till, men som en tillfällig lösning kan jag väl kompromissa lite.






Och när vi ändå pratar hus..

..så kan någon rik och generös person gärna få köpa det här till oss. Det ligger där jag vill bo och med viss justering var det helt okej! En barndomsvän till mig växte upp mitt emot det här huset, så jag har lekt en del i dessa trakter när jag var liten. Grannen bredvid hade en karusell på tomten, det var rätt häftigt på den tiden kan ni tänka er!


Haha, mitt hus är till salu!

Det här var lite lustigt. Varje gång vi åker via Högsäter för att komma till Långed brukar jag säga att jag vill ha det här huset, att det ser så mysigt ut. Nu vill jag ju inte bo i Högsäter, men blev glatt överraskad när jag såg att det nu är till salu. Det var oväntat stort måste jag säga. Och visst ser det mysigt ut, men som sagt, inte Högsäter.


Så länge huset är till salu kan ni trycka på bilden.


Flytta till Borås kanske?

Insåg precis att det är Borås man ska bo i! Kolla in de här husen. Ibland (läs: ganska ofta) önskar jag att vi hade obegränsat med pengar. Det hade underlättat en hel del just när det gäller husfrågan.


Så länge husen är till salu kan ni trycka på bilderna och läsa mer om husen.

Någon annan vill ha mitt drömhus!

Noooooo! Det är budgivning på mitt drömhus! Inte huset i Ödeborg nu alltså, utan det första huset vi var och tittade på för typ ett år sedan, det i Frändefors. Det har legat ute till försäljning sååå länge och det har liksom känts tryggt att det har funnits där. Inte för att vi hade tänkt att buda på det, men det har ändå känts bra att det har funnits kvar. Och nu är det budgivning. Det gör lite ont i hjärtat. Jag tröstar mig med att det ligger skitdåligt. Vi hade aldrig kunnat bo där, både barn och katter hade blivit överkörda direkt vi flyttat dit. Så, vi kan inte bo där!

Men va faan!

Och vet ni vad jag såg när jag gick in på Hemnet idag? Huset i Ödeborg som vi nästan köpte, det är tillbaka igen! Nu när jag kommit till ro med att någon annan har köpt mitt jätteprojekt så bara de kastar det i ansiktet på mig igen, wtf! Och det är inte ett hus man köper så länge och bor i som det är, tyvärr.

Husvisning nr 18

Efter ett väldigt långt uppehåll har vi idag varit och tittat på ett hus. Som jag skrev i ett inlägg nu i veckan så har åtminstone jag börjat fundera över en tillfällig lösning, om vi skulle köpa ett hus så länge. Vi var och tittade på ett sådant hus idag, men nej detta blir det inte. Det var alldeles för mycket jobb för ett tillfälligt hus. Det är okej om vi behöver måla om lite eller fixa något litet sådär, men det här huset krävde mycket mycket mer än så. Golven sviktade och kändes svampiga och enligt Robin var innertaket fuktigt i sidoförråden. Huset hade från början förmodligen haft utedass, så när de skulle modernisera huset byggde de en toalett under trappan upp, och satt in en dörr på ca 50 cm som Robin inte kunde komma in i på bredden. Det tyckte jag var roligt, haha! Om huset hade känts fräschare och inte krävde sån omfattande renovering för att inte rasa ihop så hade vi väl kanske eventuellt kunnat tänka oss.. nej förresten. Det hade vi nog inte. Det låg jättedåligt och.. nej.


Hur skulle ni ha gjort?

Nu testar vi ännu en ny möblering inne i killarnas rum. Det dyker hela tiden upp nya problem att lösa, den här gången har de börjat nå hyllorna ovanför sina sängar och jag är rädd att de ska hänga sig i dem så att allting rasar ner. Så den nuvarande möbleringen är att deras sängar står ihop i mitten av rummet, då når de vare sig fönstret, hyllorna, sladdar eller några leksaksbackar att härja med. Men då är det istället jättekul att sno nappen av brorsan som håller på att somna och då blir det ett jävla liv. Det tar längre tid för dem att somna helt klart, men det är okej än så länge. Vi får se hur länge det går.

Jag börjar bli väldigt sugen på att flytta till något större så att Knut kan få ett eget rum också, för det hade varit väldigt skönt att kunna stänga en dörr om honom när han ska sova. Vi ska kolla på ett hus till helgen, men vi får se. Det blir ett "så länge-hus" i så fall, och jag vet inte om det är så man ska göra egentligen. Sätter upp oss som intressenter på hyreslägenheter emellanåt, men vi blir aldrig erbjudna någon visning. Har stått i "kö" (tvivlar dock på deras kösystem) för lägenhet i Ljungskile sen snart ett år tillbaka utan att ha hört någonting. Känns rätt hopplöst faktiskt. Då känns det som att; lika gärna som att köpa en lägenhet så kan vi köpa ett hus, men att man inte lägger ner sin själ på en renovering i det huset i så fall. Tänker jag fel?

Det hade ju varit så roligt!

Nu har jag hittat ännu ett renoveringsobjekt som jag skulle vilja sätta tänderna i, eller händerna kanske. Nej, ni behöver inte vara rädda kära mor och far, vi ska inte köpa det här huset! Det ligger någonstans i urskogen upp mot Långed så det är inte aktuellt. Men det hade varit så roligt! Kanske skulle ta och bli inredare istället. Det är ju åtminstone ett intresse som jag har haft i flera år och som engagerar mig, alltid en bra start.

Så länge annonsen ligger ute kan ni klicka på bilden för att se mer!



Som den stalker jag är..

Kollade runt lite på Hemnet och såg att det är budgivning på huset i Ödeborg. Det högg allt till lite i hjärtat på mig, det måste jag erkänna. Även om huset inte var perfekt, så var det bra nära. Om vi hade gått med på säljarens bud så hade vi varit i full fart med att renovera det nu, eftersom de kunde tänka sig att skriva kontrakt direkt. Vi hade inte behövt slåss med andra om huset, utan det hade varit vårt, bara sådär! Nu är det istället två stycken som budar och i nuläget är det nästan uppe i priset som de har lagt ut det för. Bra för säljarna visserligen. Usch, gjorde vi ett misstag?

17 hus har vi avklarat nu

Tänkte att jag skulle lista det bästa och sämsta med alla hus vi har varit och tittat på. Inte för att det intresserar er så mycket kanske, men jag skriver lika mycket för min egen skull.


Hus 1: Prästkragsvägen, Ljungskile
Bästa - Fanns det något bästa med huset.. det låg i Ljungskile.
Sämsta - Lukten, allt arbete och att det var ett sutteränghus. Rummen var konstigt utspridda också, inte så vi vill ha det.

Hus 2: Halvords väg, Trollhättan
Bästa - Radhus i en del av Trollhättan som jag skulle kunna tänka mig att bo i, nytt kök och badrum.
Sämsta - För dyrt.

Hus 3: Nordbyn, Frändefors
Bästa - Helt underbart! Stor hall, många rum, otroligt charmigt hus med massor av potential. Jag älskade det och kände direkt att det var vårt hus. (Möjligheten att köpa det finns fortfarande, eftersom det inte är sålt än.)
Sämsta - Eget vatten och avlopp, läskig källare, ligger med 45:an på ena sidan och järnvägen på andra, inget bra läge med andra ord.

Hus 4: Stigsvägen, Färgelanda
Bästa - Så charmigt!
Sämsta - Massor av jobb som vi då inte trodde oss klara av. Nu i efterhand känns det som ingenting jämfört med senaste huset vi tittade på. Tyvärr verkar det vara sålt nu, annars hade jag mycket väl kunnat tänkt mig att bo där. Å andra sidan fanns det väl inte riktigt så många rum som vi skulle behöva den dagen som Morten och Vidar vill ha varsitt.

Hus 5: Grästorp
Bästa - Rätt stort hus, men minns det inte riktigt såhär i efterhand så det var nog inte så intressant. Massor av förvaringsmöjligheter i källaren.
Sämsta - Det låg alldeles bredvid vägen mot Grästorp. Även här var det väl något med fukt i källaren om jag inte minns fel.

Hus 6: Blåbärsdalen, Trollhättan
Bästa - Bostadsrätt i en del av Trollhättan som jag skulle kunna tänka mig att bo i. Bostadsrätt känns inte lika allvarligt som att köpa ett eget hus. Rätt fräscht.
Sämsta - För dyrt och egentligen för litet. Det hade blivit ett så länge-boende.

Hus 7: Bondevägen, Lilla Edet
Bästa - Hade allt utrymme vi behöver. Fyra lika stora sovrum på ovanvåningen.
Sämsta - Sutteränghus med början till fuktskador i källardelen och en del arbete som behövde göras direkt. "Långt" att gå till parkeringen.

Hus 8: Stationsvägen, Åsaka
Bästa - Ganska trevligt, källaren var inte så läskig eftersom den inte låg så långt under marken. Hade kunnat bli bra med lite kärlek, men i nuläget var det väldigt grått och opersonligt.
Sämsta - Egentligen för litet. Det hade gått att ordna till, men någon hade fått ett väldigt litet rum.

Hus 9: Sjuntorp
Bästa - Båda tyckte om huset direkt.
Sämsta - Alldeles för litet. I annonsen stod det 5 rum, men egentligen var det bara 3.

Hus 10: Slåttervägen, Färgelanda
Bästa - Halvfärdig renovering, mycket var nytt (dock inte i min stil).
Sämsta - Verkligen inte vårt hus helt enkelt.

Hus 11: Stockvägen, Uddevalla
Bästa - Stort hus med fyra våningar, kändes som att det aldrig tog slut.
Sämsta - Massor av jobb trots det höga utgångspriset. I efterhand får jag en läskig känsla när jag tänker på huset, så det var nog något skumt med det. Tänk er en Fritzel-källare fast på vinden.

Hus 12: Löddestorp, Lilla Edet
Bästa - Rätt charmigt med många rum. Låg väl rätt bra egentligen, något avsides.
Sämsta - Jättemycket jobb som var oss övermäktigt; lyfta upp hela huset för att få det rakt, vilket betyder att allt jobb som var gjort på huset var gjort helt i onödan eftersom man hade varit tvungen att göra om det igen. Och inget rum var helt färdigt, utan det var påbörjat överallt.

Hus 13: Dalvägen, Ödeborg
Bästa - Färdigt, bara till att flytta in. Stor och trevlig altan.
Sämsta - För litet om man tänker framåt i tiden, och så var trädgården lite läskig med ett "stup" rätt ner alldeles utanför altanen.

Hus 14: Stigen, Färgelanda
Bästa - Stort med mycket potential. Rolig hall med högt i tak. Närhet till skogen så att säga.
Sämsta - Lukten och mögelskador. Trädgården slutade med ett stup rätt ut i skogen, vilket inte kändes så barnvänligt. Inte så att man släpper ut sina barn och känner sig lugn. Och så var det massor av läskiga (stora!) insekter som flög omkring.

Hus 15: Flintelid, Färgelanda
Bästa - Charmigt med trevlig trädgård och skog bakom. Rolig och oväntad planlösning. Tyckte väldigt mycket om det här huset. Första huset som vi på allvar övervägde att buda på.
Sämsta - Behövde dräneras om omgående eftersom det var synliga fuktskador i källaren. Blev lite för dyrt med tanke på all renovering som behövde göras.

Hus 16: Ellenö, Färgelanda
Bästa - Ja du, det var väl.. fint.
Sämsta - Intetsägande och för litet.

Hus 17: Villavägen, Ödeborg
Bästa - Stort hus med mer utrymme än vi någonsin hade vågat tro att ett hus i vår prisklass skulle ha! Hade kunnat bli väldigt fint när det var klart - efter typ 5-10 års renovering. Någonting med huset tilltalade mig direkt jag klev in där.
Sämsta - Enormt mycket arbete, och att det ligger i Ödeborg. Så nära att buda, eller på sätt och vis la vi väl ett bud men det godtog inte säljaren, och säljarens bud ville inte vi riktigt gå med på. Och så var det ju det här med att det ligger i Ödeborg, vill vi bli fast där? Ja, ni har hört diskussionen förr.


Kommer vi att titta på fler hus, eller nöjer vi oss med vår nuvarande plan? Det är ju väldigt roligt att titta på hus, men det får gärna finnas en mening med det också - inte titta bara för skoj skull. Nja, jag vet inte. Håller mig uppdaterad på Hemnet så det är inte omöjligt att det blir fler visningar framöver. Men vi har ju ett hus som vi "väntar på" så att säga.

Ett jobbigt beslut att ta

Nu har jag precis meddelat både banken och mäklaren att huset i Ödeborg inte är aktuellt längre - och det gör så ont! Jag känner att jag verkligen ville ha det. Det är det enda huset av alla som vi har varit och tittat på som faktiskt har levt upp till våra behov. Det som det faller på är var det ligger, trots att jag faktiskt har börjat förlika mig med tanken att bo i Ödeborg just på grund av det här huset. Jag vet att det här beslutet kommer ligga och gnaga i mig lång tid framöver. Först nu för ett litet tag sedan har jag börjat släppa ett av de första husen som vi var och tittade på, så visst kan jag fundera lång tid efteråt över vissa val vi har gjort, men samtidigt tror jag att vår husplan kommer gå bra ändå. (Och om jag nu hade ångrat just det valet så mycket så hade jag kunnat ta tillbaka det, för det huset ligger fortfarande ute till försäljning.) Men så tänker jag såhär; om vi köper huset i Ödeborg så måste jag lägga ner alla tankar på att någonsin flytta till Ljungskile. Det huset kommer ta väldigt lång tid innan det är klart, och vi kommer lägga ner mycket pengar och energi på det. Då är det liksom inte läge att renovera klart det och sedan flytta därifrån, utan då får man faktiskt bo där i en 15-20 år innan man börjar fundera på att flytta någon annanstans - med andra ord är det i så fall Ödeborg som vi kommer hamna i. Även Robin skrämdes lite av den tanken. Och det är ju inte ens säkert att vi skulle få sålt huset för vad det är värt just på grund av var det ligger, och man vill ju inte dra med sig gamla lån på ett hus när man flyttar. Å andra sidan köper man inte ett hus för att planera den dagen man ska flytta ifrån det, och eftersom vi ens tänker i de banorna så är nog inte det här huset för oss ändå. Men det hade varit ett väldigt roligt projekt.. fan.

Angående det här med huset

I fredags var vi på banken och pratade lånelöfte. Just då kunde vi inte få något vettigt svar, utan hon vi pratade med tog bara våra uppgifter och skulle väl kolla med någon annan om jag fattade det hela rätt. Idag ringde hon tillbaka och sa att det inte verkar vara något problem att få lån till både hus och den renovering vi hade tänkt oss, men för att få lånet vill hon ha ett kontrakt på att vår lägenhet är såld, eftersom vi inte skulle ha råd med dubbelt boende enligt henne. Nej, det kan väl hända att det skulle bli lite knapert om man måste ligga ute med att betala för två boenden, det kan jag hålla med om. Speciellt när man inte har en aning om hur lång tid det skulle ta att få sålt vår lägenhet. MEN hur många säljer sin nuvarande bostad utan att ha skrivit kontrakt på en ny? Och man kan väl inte gärna be säljaren av huset vänta på oss. Det är ju inte någon som säger att huset skulle bli vårt bara för att vi nu har fått ett lån "garanterat". Väldigt märkligt resonemang måste jag säga.

Nu verkar det väl inte som att huset i Ödeborg är aktuellt längre, vilket både är synd och skönt. Det skulle var så roligt att se vårt hus växa fram ur det som är nu, och att få göra allting så som man själv vill ha det. Jag gillade att det var stora ytor, många rum, stor trädgård och det hade varit ett jättekul projekt! I mitt huvud ser jag redan hur rummen skulle se ut; jag har valt tapeter, golv, kakel, vitvaror och jag har inrett min alldeles egen tvättstuga från grunden. Det kändes nästan som att vi hade flyttat dit redan när jag höll på att kolla upp vad saker kostade. Samtidigt är det enormt mycket jobb som vi kommer ifrån nu. Och den där källaren alltså, den var inte mysig någonstans. Trots detta tar det emot enormt mycket att säga nej till huset - vilket vi inte har gjort än.

Har vi tur så har vi ett annat hus på gång, men det dröjer nog några år innan vi kan flytta dit.

Tidigare inlägg
RSS 2.0