Kalas för Knut

Idag hade vi kalas för Knut. Hade sån lyx att mina föräldrar tog tre av barnen igår kväll så att vi kunde städa och duka i lugn och ro inför kalaset. Det är ju bra mycket enklare att få något gjort, och få ett bestående resultat, när man inte har massa ungar som drar fram grejer i samma takt som man plockar undan. När de kom tillbaka lagom till kalaset var dock "ordningen" snart återställd igen. Det var ett lugnt och sansat kalas och det verkade som att Knut blev glad över det han fick. Morten är ju rolig. När Knut öppnade sina paket sa han att "Det är allas saker, alla får leka med dem" (jag brukar säga att alla får leka med alla leksaker för att de ska lära sig att dela med sig), men när han väl fick tag i något som han själv ville ha så lät det inte riktigt likadant. Gullunge. Vi var en liten skara som firade Knut idag, men det går ju bra det med. Enda nackdelen är att det blir alldeles för mycket tårta över. Och vem kommer äta upp den tror ni?

 

 
 
 
 
 
 

Knut 2 år!

För två år sedan var vi väl på BB vid den här tiden. Två hela år har gått sedan Knut kom till världen. Han är verkligen ett litet energiknippe, något annat kan man inte säga. Många idéer har han och han blir så fruktansvärt arg när han inte får som han vill, men också så fruktansvärt go när han är glad (även om han den senaste tiden mest har haft jävelskap lysandes ur ögonen).
 
Dagen firades med ett litet minikalas ute vid Laxbutiken med min mor. Vi tog med oss alla barnen dit ut för att äta glass. Skulle tro att tillbehören till glassen var mer intressant. På vägen hem fick jag se att Knut plötslig hade fått utslag på sin kind, typ hela kinden. Blev lite orolig och tog en sväng förbi Vårdcentralen så att de kunde titta på det. Hon tyckte att det såg ut som en reaktion mot något, men förmodligen inget han ätit eftersom det var så koncentrerat till ena kinden. Det skulle kunna ha varit något han varit i kontakt med på något sätt, men jag kan verkligen inte lista ut vad det skulle kunna ha berott på. Det försvann inom en timme och nu när han la sig syntes heller ingenting, men det är klart att jag funderar över vad det kan ha varit.
 
Knut fick ett paket imorse, men det blev väl inte riktigt den reaktion som jag hade hoppats på, haha!
 
♥ Min nyblivna 2-åring ♥

 
 
 
 
 

Vällingen dög inte

Min lilla Knut börjar bli stor. Idag sa han en mening med fem ord; "Nej äda däppii, damma äckii!" Sånt bara en förälder förstår visserligen, men att han använder så många ord för att göra sig förstådd tycker jag är fantastiskt - speciellt när vi bara har Morten och Vidar att jämföra med, som inte satte ihop två ord förrän de passerat 2-årsdagen. 

Knut 18 månader

Ja, nu i helgen blev Knut 18 månader. Det känns som att det hänt väldigt mycket med honom det senaste, mycket händer med talet. Det kommer nya ord nästan hela tiden, de senaste är "gåk" (tåg) och "däddy" (färdig, det tog ett tag innan jag fattade vad han menade). Men fortfarande är allting han inte vet vad det heter "baaba" eller "babba", så det är rätt tjatigt att prata med honom, haha. Och så har han väldigt många hyss för sig, ska testa allt han kommer på och ser hur bröderna gör och ska göra likadant. Det här är nog dock bara början.. Vi var på 18-månaderskontroll på BVC nu i veckan och han väger 12 470 g och är 85 cm.
 
 

Knut pratar

Den senaste tiden har det verkligen lossnat för Knut när det gäller talet. Han härmar så mycket och förstår ännu mer. De ord som han kan nu och gärna upprepar hela tiden är kah (katt), bäbi (bebis, Agaton alltså), ah-ah (klocka), bajja (både bajsa och blöja, detta var typ det första efter mamma och pappa som han lärde sig), bläh, pippi, backa (macka) hej hej, bampa (lampa), puss puss (han säger det inte så, fast man fattar att det är det han menar), "Macka Packa" från I drömmarnas trädgård - vet inte om jag ska skämmas eller vad jag ska säga om det, haha! Jag kanske har glömt nånting, men allting annat kallar han för "baba" eller "bappa".
 
 
 
 

Nu kan det inte vara långt kvar..

..tills Knut börjar gå. Idag har han gått uppåt 10 steg eller mer ett par gånger, och ännu fler gånger har han tagit kanske 4-5 steg efter att ha rest sig upp från golvet. Jag blev väldigt överraskad då jag såg att han följde efter mig ut till köket förut, men jag reagerade inte på att han faktiskt gick först. Det är en helt annan målmedvetenhet och stabilitet i det han gör. Det syns på honom att han fattar att han kan något nytt. Jag som trodde att han skulle gå vid 13 månader fick lite fel, men börjar han nu så var min gissning inte helt galen.

1-årskontroll på BVC

Nu i veckan var jag och Knut iväg till BVC för att göra 1-årskontrollen. Jag vet inte om vi har gett honom växtnäring eller något, men han hade gått upp ett halvkilo och vuxit 4 cm på en månad! Det är ju ungefär den takten de växer i när de är nyfödda. Nu var han 79 cm lång och vägde 11,4 kg. Jämfört med Morten och Vidar så är han lika lång som de var vid 1 år, men ungefär ett halvkilo tyngre, så det skiljer inte så jättemycket ändå. Jag har hela tiden tyckt att han varit så kort jämfört med sina bröder, men nu har han verkligen vuxit ikapp.

Börjar bli svårfångad


Lycka är att ha en katt!

Eller ja.. kanske inte alltid.



Knuts 1-årskalas

Idag samlade vi släkten för att fira Knut. Även om det flöt på bra är vi alla jättetrötta nu, speciellt Vidar som hade dragit på sig lite feber lagom till kalaset, så det var inte många ljud jag hörde inne i barnens rum när vi hade lagt dem. Själv sitter jag här och ser knappt vad jag skriver, men måste hålla mig vaken till Big brother-finalen. Känns lite konstigt också att veta att det är sista gången vi firar något kalas i den här lokalen. Nästa gång det är dags bor vi på ett annat ställe. Men det är jag nog mest glad över.


Bilder från dagen




















Knut 1 år!

Ja, idag blir min lilla skrutt 1 år. Det känns ju rätt galet att det redan har gått ett helt år sedan vi låg där på BB. Visserligen vet man att tiden går fort, ännu fortare när man fått barn, men SÅHÄR fort ska det väl inte gå? Och det lustiga är att när Morten och Vidar var i Knuts ålder så höll vi på att skola in på dagis. Att ens tänka tanken att Knut skulle gå på dagis nu är ju helt befängd, han är ju bara en bebis, haha!


♥ Underbara lilla Knut ♥


Softar hos farsan


BVC-besök, 11 månader

Det har nog blivit någon förskjutning i besöken för jag har inte för mig att man brukar ha något besök vid den här tiden. I vilket fall så väger Knut nu 10,9 kg och är 75 cm lång. Han blir ju 11 månader nu och det händer litegrann, men det känns inte som att det är någon jätteskillnad mot för en månad sen. Han har lärt sig att klättra, så nu klättras det för fullt, både upp i soffan och på andra möbler. Det gäller att hänga med för han förstår ju inte hur man tar sig ner. Och han stod upp i ett par sekunder nu i helgen så vi får se hur lång tid det tar innan han får för sig att ställa sig själv. Jag märker att jag tagit dåligt med kort nu det senaste. Har inget sådär väldigt nytaget kort på honom så det får bli en upprepning av ett tidigare inlägg.


Det är roligt att lära sig något nytt

Knut fick testa att äta själv med bestick för första gången idag. Han äter ju gärna med fingrarna annars, men vi har aldrig testat att sätta en sked i handen på honom. Det var en hit!



Knut 9 månader

Det har hänt en del med Knut den senaste månaden. I nuläget kryper han mer än han drar sig fram, han sätter sig upp själv utan problem, han ställer sig ganska obehindrat upp mot möbler, helt plötsligt godkänner han välling vilket han inte har gjort tidigare - och hans hår har vuxit, haha! Nu ligger det inte bara helt platt mot huvudet längre, utan det syns faktiskt att han har hår. Funderar på om han kommer bli lite smålockig kanske.

Vi lekte på barnens rum i förmiddags - som alla andra dagar, fast idag var kameran med. Det är inte lätt att fånga dem alltså, det är nästan lättare att filma nu för tiden. Försökte få till ett fint 9-månaderskort på Knut, men icke! Barnen hade lyckats sno till sig några nappar också, och jag tänkte inte så mycket på det (vi försöker begränsa nappanvändandet till när de sover eller åker bil), men plötsligt insåg jag hur tyst och lugnt det var. Visst är det skönt att kunna slänga till en napp när barnen är griniga, men det får inte funka så här hemma. De ska klara sig ändå. Vi har funderingar på att försöka få Morten och Vidar nappfria snart, men det är lite svårt när de är framme och snor Knuts napp titt som tätt.


Ute och leker

Vi hade besök av barnens farmor nu i helgen och passade på att gå ut och leka. Morten och Vidar var lite svårfångade, men jag fick med Knuts tänder på en bild. Mitt lilla monsterbarn, haha!


Barnen äter

Tyckte att Knut var lite söt när han åt macka nu i veckan, den hamnar inte alltid där det är tänkt. Morten och Vidar är ju rätt söta de med.

 


Knut står..

..i alla fall om han har något att hålla sig i. Härom dan hittade jag honom ståendes mot tv-bänken när jag kom in i vardagsrummet. Den här gången fick han hjälp ner så att han slapp slå sig. Han har inte riktigt förstått det där med att sätta sig ner än. Lite ertappad ser han allt ut.



Men nu då?

Och jag tror att vi har en krypare här snart. Både igår och idag har Knut tagit flera riktiga krypsteg. Det går lättare när han är på mattorna, men vi har inte så många så det blir inte så ofta. Men idag tog han några på vanliga golvet också, så nu tror jag faktiskt att han kryper snart - det sa jag iofs sist gång också, och det är väl typ en månad sen, men men.

Barnet lär sig saker

Igår ställde sig Knut upp mot soffbordet. Han såg väl något där uppe som var intressant, fick tag i detta och om han sedan släppte eller ramlade vet jag inte men ner på golvet for han. Det var ju roligt en stund i alla fall - och imponerade på sin mamma gjorde han också. Trodde inte att han hade såna skills än.

Klappa händerna när du är riktigt glad

Knut har börjat klappa händerna. Såg det första gången för ett par veckor sedan, men visste inte om det var en medveten handling. Nu den senaste veckan har han gjort det flera gånger om dagen så han vet allt vad han gör. Just när jag filmade blev det inte så mycket som han brukar (såklart), men fick med lite i alla fall. Det är tydligen extra roligt när man håller på att byta kläder på honom.


Tidigare inlägg
RSS 2.0